Jag var inte ett fan av Maud då hon tillträdde som partiledare 2001, och den åsikt jag hade om henne då har knappast förändrats, snarare förstärkts. Det senaste året har hon framförallt fått bekänna färg rejält; det har varit ett år då hon faktiskt har förväntats visa kunskaper och handlingskraft och det har varit alltför tydligt att hon inte verkar besitta varken det ena eller andra i någon större utsträckning. Det är kanske hårt att säga så, men jag kan inte dra några andra slutsatser. Maud har velat vara tillags och velat vara en del av alliansen vilket gjort att hon svikit sina väljare på en rad punkter.
- hon har valt att gå med på utbyggnad av kärnkraften vilket har varit ett av partiets största stridsfrågor sedan 1973
- Hon har varit med om att ta bort den miljöbilspremie som hon i valrörelsen 2006 talade sig varm för (även om denna miljöbilspremie var både misslyckad och slog alldeles fel så var tanken trots allt god)
- Hon har trots att Centerpartiet försökt göra sken av att de är ett parti som värnar om miljön gått med på, och dessutom stridit för att man använder pengarna ifrån Stockholms vägtullar till att finansiera motorvägsbyggnationer.
- Hon gick med på att utsläppsrätter skulle ersätta de befintliga ekonomiska styrmedlena i form av bland annat koldioxidskatten, vilket inte kommer lantbrukare, som traditionellt sett är en av de viktigaste väljargrupperna för partiet, till gagn.
- Centerpartiet ville höja den lägsta garantipensionen, men vad har hänt för pensionärerna under mandatperioden? Jo, de har fått lägre pensioner och högre skatter
Detta är bara några av de saker som har gjorts under den senaste mandatperioden stick i stäv med vad Centerpartiets väljare ville se.
I debatt efter debatt, intervju efter intervju har Maud undvikit att besvara de frågor som ställs, vilket kanske är ett medvetet drag som tros leda till att man lyssnar på vad hon säger och glömmer bort vad föregående talare har sagt. Tyvärr för Maud och Centerpartiet får det inte denna effekt utan hon framstår snarare som dum, dryg och oförmögen att ge spontana och direkta svar.
Nu är partiet för första gången någonsin på väg att trilla ur riksdagen. 1998 års 5,1 % är det hittills sämsta valresultat som partiet har fått, men det kommer troligtvis bli sämre i höst med de företrädare som just nu är i hetluften först och främst i form av Maud Olofsson och Andreas Carlgren.
Jag tror att vi kan tacka Maud för 9 relativt meningslösa Centerår efter den 19/9 och säga tack och adjö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar