fredagen den 6:e augusti 2010

78-åringar på kåken, självmord och "etikfonder"

Visserligen heter det kriminalvården, men någon gräns för vad som inkluderas i begreppet får det väl ändå finnas! Den 78-åring som nu sitter på Sörbyanstalten efter ett trafikbrott och våldsamt motstånd är enligt medfångar dement och behöver hjälp med kateter-tömningar. Han går med rollator och hör definitivt inte hemma på någon anstalt! Självklart skall hans körkort dras in och aldrig återlämnas, men att spärra in gubben på anstalt där han inte kan få den hjälp han behöver är fullkomligt oförsvarbart! Vad är egentligen meningen med att spärra in honom? Varför fick han inte fotboja, vilket även en intervjuad intern på Sörbyanstalten frågar sig?
Anstalten bär ju inte ansvaret såklart vilket också enhetschefen på Sörbyanstalten klargör, men HUR tänkte domstolen?! Det är verkligen pinsamt och jag hoppas att detta åtgärdas med omedelbar verkan. Mannen måste få vara hemma, med fotboja och hemtjänst. Förhoppningsvis sitter han som sagt aldrig bakom en ratt igen dock...

Jag har nämnt det förut och jag nämner det igen: I alliansens Sverige begår människor självmord pga. den politik som förs! Det är kusligt att tjänstemän och politiker sitter och försvarar sina beslut och regelsystemet runt sjukförsäkringen. Dessa politiker och tjänstemän verkar totalt okänsliga över reglernas konsekvenser. De är så övertygade om att alla sjukskrivna är lata fuskare som bara utnyttjar systemet och kostar pengar i onödan att de inte bryr sig om att se hur det egentligen är och lyssna när fakta presenteras. I stort sett alla långtidssjukskrivna är och har alltid varit precis så sjuka som pappren säger. Jag känner inte till en enda läkare som skulle få för sig att skriva en massa intyg om sjukskrivning i onödan. Läkarna är en professionell yrkeskategori där det naturligtvis finns undantag, men de allra flesta tar sitt jobb på allvar och skriver inte intyg till höger och vänster bara för att någon klagar över lite smärta i ett finger. Att det råkar finnas undantag bland de som får eller har fått sjukersättningar och sjukpenningar såsom killen som låtsades vara CP-skadad i 6 år till exempel gör inte alla andra till fuskare som skall sättas dit. Snacket om att få folk i arbete för deras egen skull som alliansen använder sig av är naturligtvis inte sant, utan handlar om besparingsåtgärder. Man väljer att spara där pengarna har behövts och behövs som allra mest. Människor som är psykiskt sjuka, människor som är dödssjuka, människor som har kroniska sjukdomar och skador behöver stöd och hjälp inte känna sig jagade. Enligt en undersökning som hänvisas till i aftonbladet har hela 5 % av de utförsäkrade försökt begå självmord och 40 % har självmordstankar. Det skall kommas ihåg att detta är bland de som kunde besvara frågor. De som redan hade lyckats ta livet av sig kunde av naturliga skäl inte vara med i undersökningen. Skämmes säger jag till dessa cynismens riddare av alliansen!

Det sista som måste kommenteras är dessa förbannade oljebolag som äger vår värld! E24 rapporterar om de sk. etik-och miljöfonderna som småsparare kan sätta in sina pengar i, i tron om att dessa enbart äger aktier i bolag som inte sysslar med miljöskadliga och moraliskt tveksam verksamhet. Detta stämmer inte, utan dessa etik- och miljöfonder äger aktier i Shell och många andra oljebolag. De stora oljejättarna har inte bara olja på händerna utan också fatvis av blod, förstörelse och fiffel. Dessa etikfonder hävdar att de jobbar med etiska frågor och påverkar oljebolagen genom sitt aktieinnehav. Självklart stämmer inte detta. De har INGEN möjlighet att påverka dessa finansgiganter vare sig de vill eller inte. Det finns nämligen en enda sak som påverkar och det är pengar. Människor som dör påverkar inte, människor som tjatar påverkar inte, människor som ber och bönar påverkar inte.
Jag har hittills vägrat göra några val när det gäller mina pensionsfonder eftersom jag tycker att det är fullkomligt sinnessjukt att spela lotteri med våra pensionspengar, men efter att ha förstått att nästan alla de vanligast förekommande fonderna äger aktier i oljebolag måste jag börja se över mina val och kanske bli mer aktiv.
Pensionsreformen i sig var illa och ett svek emot hela svenska folket, men att det dessutom ligger till på nämnda vis är ett sådant fullkomligt brott att varenda dåvarande riksdagsmedlem som röstade för reformen borde spärras in för landsförräderi!
Det måste nu upp till debatt! Vi måste kräva att våra pensionspengar tas ur dessa fonder med omedelbar verkan! Kom igen allihopa, UPP TILL KAMP!!!

Intressant

torsdagen den 5:e augusti 2010

Glädjande, men samtidigt oroande

Trixande med siffror hör tyvärr ihop med den sittande regeringen. 100 000 fler arbetslösa blev i alliansens tolkning 100 000 färre arbetslösa. 40 %-ig minskning av växthusgasutsläpp blev i verkligheten 27. Och (Kd) vill inte ens vara med på detta etc.

Både (C) och (Fp) är glädjande nog villiga att minska Sveriges klimatpåverkan, och vill verka internationellt för ett klimatavtal, men att vilja är en sak. Att göra är något helt annat.
Självklart är det viktigt med stödåtgärder för utvecklingsländer och att bygga upp dessa länders infrastruktur utan att försätta dem i oljeberoende kan vara en av de viktigaste lösningarna på klimatproblemet. Detta eftersom det kan visa på möjligheterna för I-länderna, dvs. att det är möjligt att bygga samhällen som inte står och faller med olja. Detta gör dock inte att våra egna åtaganden och plikter är mindre viktiga, eller att vi kan sänka våra egna mål. Det är slött och oansvarigt att tillgodoräkna sig de insatser man gör i utvecklingsländer och därigenom anse sig kunna sänka de nationella målsättningarna på det vis som vår sittande högerregering vill göra!

Klimatet har förändrats på jorden i alla tider. Det har förekommit istider, perioder av närmast global tropisk hetta, men det som händer nu är inte naturliga fluktuationer. Det är ett resultat av industrisamhällets utbredning, det är ett resultat av oljeberoendet och det är ett resultat av människans gräshoppstendenser (att förgöra allt i vår väg för att sedan dra vidare). Det är inte försvarbart och det är vår tids stora ödesfråga. Kommer vi ens under hela vår egen livstid kunna njuta av härliga sommardagar i parker? Kommer kommande generationer kunna leva i ett välfärdssamhälle med mat och vatten till alla?
Tyvärr är nog svaret nej, och framförallt inte om vi inte gör drastiska förändringar just nu.

En av de absolut viktigaste åtgärder som FN, EU och nationella parlament måste ta tag i och som vi måste jobba för är ett stopp för befolkningsökningen (här gör visserligen Europa vad de kan, om än omedvetet jag håller självklart inte med islamofoben och rasisten Ulf Nilsson i sak gällande muslimer vill jag här klargöra...). Ingen vill se kinesisk enbarnspolitik införd globalt, men frågan som MÅSTE lösas är vad vi ska göra. Jorden klarar inte av att bära 6 miljarder människor, och framförallt inte 6 miljarder människor som lever gott. Detta är ödesfråga nummer ett dessvärre. Vare sig man gör minskningar av växthusgasutsläpp eller ej så kommer resurserna att ta slut inom relativt kort tid om vi inte får stopp på befolkningsökningen.

Vi valde en gång i tiden att sluta med vårt nomadiserade liv och slog oss ned på fasta boplatser, men vi gjorde detta i en tid då det fanns få människor på vår jord. Det var inga problem för jorden att tillhandahålla resurser som räckte till, men ju fler vi har blivit desto tuffare har jorden haft att klara sitt jobb. Vi har heller inte gjort vårt jobb utan enbart tagit och roffat åt oss utan att tänka på konsekvenserna.  Vi har levt precis på samma sätt som då vi var nomader. Då kunde vi ta vad vi behövde och utnyttja alla resurser tills de var slut för att sedermera dra vidare till nästa plats och arbeta likadant där. Jorden fick under tiden återhämta sig på den första platsen som vi kunde återvända till när detta var gjort. Idag har inte jorden någon möjlighet att återhämta sig. Vi lever överallt! Vi lever på platser där jorden tar längre tid på sig att återhämta sig, vi lever på platser nästan helt utan resurser och vi kämpar alla för att leva precis likadant ändå. Vi har glömt bort att vi är ekologiska varelser anpassade till ett liv i naturen, inte regerande varelser som kan anpassa naturen efter oss. Vi har glömt bort att naturen inte anpassar sig. Det är varelserna i den som måste anpassa sig!

Den politiska arenan är platsen där anpassningen måste starta. På samma sätt som stamhövdingar en gång beslutade att sluta leva nomadliv, på samma sätt som politiken skapade demokratier, på samma sätt som industrisamhällets framväxt genom politiska kamper och beslut möjliggjordes så måste dagens politiker ta de stora kliven och visa modet att välja nya vägar.
Politiker måste våga stå emot marknadskrafter och ekonomiska intressen, annars är samhället (åtminstone i den mån vi känner till det) ett minne blott.
Pengar kan inte tillåtas styra arbetet för omställningen för dyrt kommer det att bli, det råder det ingen tvekan om. Utan det som måste styra är visioner och tro. Om dagens politiker inte vågar vidga sina vyer och tänka nytt och utanför ekonomiska ramar och budgetar så är en planeten Tellus hysande människor inte längre möjlig.

Ödesfråga nummer två är självklart att minska utsläppen av växthusgaser och därmed hitta andra sätt att upprätta välfärdsstater där människor mår bra. Vi ska komma ihåg att människor inte alls alltid mår bra i välfärdsstater utan ofta tvärtom. Jag tycker att vi borde funder på ett mer naturnära och primitivt vardagsliv. Sjukhus och andra vårdinrättningar, resmöjligheter och myndigheter kunde vara moderna, men resten av livet levde vi i harmoni med naturen. Det kanske kan tyckas utopiskt och jag utmålar kanske mig själv som en naiv drömmare. Jag anser dock att det är än mer naivt att tro att vi kan leva som vi gör i all evinnerlighet och att vi inte måste ta itu med oljeberoendet NU NU NU!

En röst på de RödGröna den 19/9 är inte något större steg mot en förändring av samhället. Det är dock en start och med Miljöpartiet och Vänsterpartiet i regeringsställning kanske opinionsbildningen kan börja för att förbereda människor och få alla att förstå att vi måste börja ta ansvar för framtiden.

Intressant

onsdagen den 4:e augusti 2010

Enar Hjort, vilket SVIN!

OK att alla skall få en chans att få sin sak prövad i domstol innan de döms. De sex pojkar som misstänks för våldtäkt av en 15-årig tjej, där tre dessutom har häktats i Mora Tingsrätt, är naturligtvis inget undantag. De har rätt till rättslig prövning, men det verkar inte särdeles troligt att man som 15-årig tjej skulle få för sig att anmäla inte mindre än 6 äldre killar för våldtäkt utan att detta har hänt.

Jag undrar hur man som försvarsadvokat är funtad när man står och säger att "Han, förnekar. Det ser bra ut..." då ord står mot ord. Hur klarar man av att leva med sig själv efter att ha uttryckt sig på detta vis.
Kan Enar Hjort ställa sig öga mot öga med 15-åringen den natt detta ägde rum - då hon står uppriven med mascara rinnande ner för kinderna, kläderna antagligen lite trasiga både här och där, troligtvis med en ganska kraftig alkoholdoft både från dryck som hon själv inmundigat och från de killar som våldfört sig på henne. Hon står med smärtor efter att blivit tvingad till underkastelse och att ställa upp på samlag (om man nu kan kalla det SAMlag, det borde kanske heta MOTlag) mot sin vilja - och säga sina "Det här ser bra ut".

Kanske visar det sig att det inte finns tillräckliga bevis, kanske visar det sig att det till och med kan bevisas att killarna inte är skyldiga (även om jag inte alls tror det), men kanske är det så att det visar sig vara sant.
I det sistnämnda fallet hoppas jag verkligen att Enar fucking Hjort slår en signal till brottsoffret och ber på sina bara knän om förlåtelse för sin cynism, sin totala brist på respekt för en annan människa och till råga på allt en mycket ung och antagligen ganska skör sådan. Det kanske krävs lite av denna kyla, cynism och ren elakhet för att kunna arbeta som försvarsadvokat, men kan man inte åtminstone uttrycka sig något klokare i offentliga sammanhang om man har en juristexamen bakom sig!

Intressant

tisdagen den 3:e augusti 2010

Även Obama pratar slutdatum!

Nu måste väl ändå Sossarna inse att man måste lämna ett besked om Afghanistanfrågan då till och med USAs president Obama anser att de amerikanska soldaterna skall lämna landet redan om ett år.

Alliansen har gett sitt besked om att vi ska kriga mer med fler soldater och döda fler oskyldiga. Skall sossarna fortsätta ställa upp på detta? Nej, nu är det dags att visa att en röst på de RödGröna innebär en röst för fred och frihet. Vi som är motståndare till och inte tror på att det går att bomba fram demokrati, människorättsorganisationer, biståndsorganisationer med erfarenhet av att jobba i Afghanistan och många andra kunniga personer har länge tjatat om vikten av humanitära insatser, av bistånd och av riktig hjälp för det krigshärjade och fattiga landet. All denna kunskap, och dessa åsikter har totalt förbisetts under de senaste åren eftersom målet med "kriget mot terrorismen" (vad nu detta mål är) tydligen helgar alla medel och rättfärdigar alla förluster som gjorts.
Självklart vill inte någon varken på vår eller på den mer "hökiga" sidan att talibanerna skall återta kontrollen över Afghanistan, och självklart måste man på något sätt få stopp på talibanernas rekrytering, men den militära vägen har ju visat sig vara totalt utsiktslös och enbart skapat lidande, frustration och ilska hos afghanerna. Utbildning och överlämnande av landets styre till det afghanska folket ÄR den enda vägen att gå. Dessutom måste Karzai och hans korrupta regim bort eftersom den inte har något folkligt stöd. Karzai sitter kvar trots valfusk med stöd av USA och det är obegripligt hur man från något håll kan vara nöjd med denna ersättare till talibanregimen. För att få stopp på talibanernas återerövring av landet måste en politiker med större folkligt stöd framförallt på landsbygden leda landet. Ramazan Bashardost är exempelvis en som skulle vara ett vettigare alternativ att satsa på.

Varken jag eller någon annan kan sägas ha ett definitivt svar på hur det militära tillbakadragandet skall ske och i vilken takt, men att det MÅSTE ske borde det åtminstone inte på den RödGröna sidan råda någon tvekan om!

Läs gärna:
Mitt i steget


Intressant

De RödGröna innebär både förändring och förbättring!

De RödGröna har i sin "Nya färdriktning för Sverige" lyft fram något som jag tycker sätter fingret på alliansens jobbpolitik: "Regeringen förefaller nu sätta allt hopp till en global konjunkturvändning istället för att ta eget ansvar, men den internationella ekonomiska utvecklingen är osäker".
Detta är dagens sanning, och är det ett Sverige vi vill ha? Ett Sverige där arbetslösheten åker jojo beroende på internationella konjunktursvängningar och som enbart förlitar sig på att andra eventuellt skall göra något ut den nuvarande situationen, eller vill vi leva i ett Sverige som går i täten för den ekonomiska återhämtningen? Om vi vill ha det sistnämnda är en röst på något av de RödGröna partierna givet om en dryg månad.
Fredrik reinfeldt sa i valrörelsen 2006 att en halv miljon nya jobb skulle skaffas fram på kort tid! Vi vet alla att detta inte blev verklighet. Dessutom sa fredrik reinfeldt också kort efter valet att han skulle bedömas i valrörelsen 2010 efter om jobben kommit eller ej. Med tanke på att fler är arbetslösa idag än då, fler befinner sig i bidragsberoende och fler är fattiga så kan väl ändå inte bedömningen vara att Reinfeldt skall få 4 år till på sig, eller? Till och med finansminister Anders Borgs egna beräkningar visar på att arbetslösheten i bästa fall 2014 kan vara nere på 2006 års nivåer på 6,7 %, vilket bara visar på att alliansens politik inte haft önskad effekt och att vi behöver ett annat tänk för att få bukt med den massarbetslöshet som breder ut sig i Sverige.

Jag vill också som utbildad lärare dela ut en riktig känga till skolminister Björklund och hans galna upptåg på betygs-scenen. Det finns absolut INGA belägg i forskningen om att för det första betyg skulle leda till bättre studieresultat. Det finns inte heller belägg för att skolk skulle minska om detta syntes i betygen. Om man hävdar något sådant så har man inte överhuvudtaget förstått bakgrunden och alla de otaliga anledningar till varför skolk förekommer. Jag har under min utbildningstid inte heller funnit något som får mig att tro på betyg som ett rimligt mätinstrument när det gäller kunskap. Betyg är förlegat, det är ett inslag av behaviorism som inte hör hemma och som inte ger resultat i dagens skola. Vad jag tror ger resultat är fler lärare och därmed mindre grupper, bättre samverkan mellan skola och föräldrar och en generell statushöjning på läraryrket där man faktiskt litar på lärares yrkeskunnande i samma grad som man litar på en läkare eller en psykolog.

Slutligen vill jag ge en liten känga till de RödGrönas infrastruktur-överenskommelse. Jag hoppas att detta endast är ett första steg när det gäller utbyggnaden och underhåll av järnvägen. Jag saknar nämligen krav på fler stopp på mindre orter, återuppbyggnad av tidigare nedlagda rutter samt planer på obemannade rälsbussar för kollektivtrafik på landsbygden. Jag hoppas som sagt att detta kommer i nästa steg.

Läs gärna:
ChristerMagister och Andreas Strömbäck när det gäller skolk och betyg
Dessvärre finns inga nedslag att hitta på blogspot skrivna senare än den 7/7 då jag söker på orden infrastruktur och arbetslöshet så jag kan inte länka till några aktuella bloggar i dessa frågor vilket är lite ögonbrynshöjande...

Intressant

måndagen den 2:e augusti 2010

Mer militär i Afghanistan?!

Alliansens företrädare skriver idag i en debattartikel att man är öppna för att sända mer militär till Afghanistan! Att öka den svenska insatsen ser jag inte negativt på, men att öka det militära bidraget är fullkomligt befängt! Vi har de senaste åren enbart sett tecken på att den militära insatsen bidrar till instabilitet och osäkerhet. Sveriges roll har historiskt sett varit att bidra med fredsbevarande styrkor i oroshärdar, men detta har frångåtts i Afghanistan där vi har blivit en stridande part i ett krig utan mål och mening.

När det gäller de amerikanska kärnvapenbaserna utanför landets gränser är de RödGröna överens med USAs president Obama om att dessa bör avvecklas på sikt och att kärnvapen överhuvudtaget inte bör vara verktyg i utrikespolitik.

Att inte fortsätta kriga i Afghanistan utan öka de civila insatserna ÄR att visa solidaritet med afghanerna, det ÄR att visa solidaritet med omvärlden och det ÄR att visa att Sverige verkligen vill vara med och hjälpa. Kanske behövs militär fortfarande på vissa håll i landet ytterligare en tid framöver men INTE som stridande part utan framförallt för att utbilda afghanska soldater, men att utöka det militära deltagandet är att visa allt annat än solidaritet med afghaner, med omvärlden och att visa en vilja att uppnå fred.

Det är korrekt att de RödGröna än så länge saknar en gemensam linje när det gäller just den militära insatsen i Afghanistan, däremot är de/vi RödGröna överens om att civila insatser är det allra viktigaste i landet och att fokus bör ligga på sådana. Alliansens företrädare försöker göra detta till en stor sak, men vi ska komma ihåg att det finns en mängd frågor där även alliansen inte är eller har varit överens. Bensinskatter inför förra valet, utförsäljningar, LAS osv.
   Vi har två politiska block, men dessa består av olika partier som har olika hjärtefrågor och olika åsikter. Vi skall vara glada att vi har en sådan mångfald av partier i den svenska politiken eftersom detta är positivt för demokratin. Inom vissa områden kan blocken lätt komma överens, och i vissa frågor till och med över blockgränserna, men inom vissa områden tar det tid och är svårare. Svenska militära insatser är en sådan fråga. På den borgerliga sidan finns ett parti (Fp) som ser ett medlemskap i NATO som ett måste och ett parti (M) som på sikt ser ett medlemskap som en nödvändighet och två partier (C) och (Kd) som inte alls vill vara med.

Det jag inte kan förstå är på vilket sätt vi är i Afghanistan för "vår egen säkerhets skull". Tror alliansens företrädare att Afghanistan kanske kommer anfalla Sverige om vi drar tillbaka soldaterna?

2009 års försvarsbeslut innebär att man drar ner byxorna och urinerar på FN-flaggan, det innebär att man totalt struntar i FNs mål om total nedrustning.

En mening i debattartikeln håller jag med om : "Det är bara genom att samverka med andra som Sverige kan nå sina utrikespolitiska mål. Vår utrikespolitik ska bygga på engagemang och solidaritet – med människor i andra länder och länder som delar våra demokratiska värderingar". Självklart skall vi samverka med andra, men detta behöver inte nödvändigtvis innebära att vi skjuter och bombar tillsammans. Självklart måste vi också sätta gränser för samarbetet med andra nationer. Om någon av våra allierade fick för sig att börja bomba med kärnvapen, skall vi fortsätta att stödja detta enligt alliansen?
Alliansen står dessutom inte vid sitt ord eftersom de under den gångna mandatperioden har gjort affärer och samverkat med både Libyen och Myanmar.

Intressant

Snart är det val

Det är nu 48 dagar kvar tills vallokalerna öppnar. 48 dagar som kanske är de viktigaste dagarna i modern svensk historia!
Det kanske låter överdrivet att tala i dylika termer men faktum är att vi står inför ett oerhört viktigt vägval. Det är nämligen de närmaste 48 dagarna som det avgörs om Sverige skall bli ett föregångsland, eller om vi skall fortsätta på inslagna väg. Dvs. fortsätta att låta plånboken och girigheten styra politiken, att låta marknaden sätta agendan, att låta ekonomi gå före ekologi, att låta fantasi gå före verklighet och att låta jag, mitt och nu gå före vi, vårt och sen. Nej förresten, inte sen utan snart!

De senaste fyra åren har visserligen gett många människor mer i den egna plånboken (de som har ett fast heltidsjobb och som struntat i att betala medlemskap i en a-kassa och/eller ett fackförbund i första hand), men de senaste fyra åren har också gett en mängd människor betydligt mindre i plånboken. De som fått flest kronor i skattesänkningar är de med de allra mest välbetalda jobben, de med de dyraste villorna, de kapitalstarkaste. Dvs. de ekonomiska klyftorna har utan tvekan ökat vilket också leder till att de sociala klyftorna ökar. Klyftorna mellan fattig och rik, klyftorna mellan svensk och invandrare, klyftorna mellan läkare och städare. Ju mer klyftorna ökar ekonomiskt, desto mer segregerat kommer Sverige att bli. Fattiga och utlandsfödda, arbetslösa och sjuka kommer i allt högre grad skiljas ut ifrån medelklass och rika. Umgänge mellan olika sociala skikt, eller klasser om man så vill, kommer bli alltmer sällsynt. Vi kommer närma oss, och slutligen hamna i, ett Sverige som socialt sett liknar det Sverige som Anders Fogelström skrev om i sina romansviter om Stockholm, men utvecklingen i dagens Sverige kan man följa genom att läsa "stad"-serien baklänges...

Om alliansen får regera de kommande fyra åren kommer vi få se ytterligare uteblivna satsningar på ny teknik och omställning till ett långsiktigt hållbart samhälle. De satsningar som gjorts och de satsningar som planeras är helt enkelt otillräckliga. Om de hade gjorts för 10 eller 15 år sedan hade de varit innovativa och ett tecken på visionsrikedom. 2010 är de bara blaha blaha. Maria Wetterstrand talade i Almedalen om Maldivernas president Mohamed Nasheed och hans målsättning om att Maldiverna skall vara koldioxidneutrala inom 10 år, detta trots att Maldiverna är ett fattigt land! Om de kan - Varför kan inte vi?! Hur mycket ordning i statsfinanserna måste vi ha innan vi har råd att ta steget mot en hållbar framtid?

Med alliansen 4 år till kommer vi ha en miljöminister som fortsätter hävda att kommersiell valjakt ger fler valar, och att vargjakt ger fler och friskare vargar. Med alliansen 4 år till kommer vi ha en infrastrukturminister som fortsätter hävda att flyget är viktigare än järnvägen och som ser en motorvägstunnel i Stockholm som en viktig satsning för en bättre miljö. Med alliansen 4 år till kommer vi fortsätta ha en statsminister som anser att det svenska folket är mentalt handikappade. Med alliansen 4 år till kommer vi ha en näringsminister som fortsätter sälja ut precis allt som svenska folket en gång ägde utan att fråga just det svenska folket; en näringsminister som anser att staten och därmed hon själv är sämre än andra på att driva företag. Med alliansen 4 år till kommer vi fortsätta ha en finansminister som anser att ideologi är viktigare än omvärldsanalys och utveckling; en finansminister som in i det sista hävdade att någon ekonomisk kris inte existerade. Med alliansen 4 år till kommer vi ha en skolminister som anser att hårdare tag och krav på sjuåringar löser alla problem med kunskapsbrister hos skolelever. En skolminister som vägrar inse att fler lärare, skriftliga omdömen och mer resurser är vägen att gå trots att forskningen på området entydigt förespråkar just detta. Betyg är förlegade och har aldrig varit varken tydliga eller korrekta kunskapsvisare. Med alliansen 4 år till kommer vi fortsätta ha en biståndsminister som har sänkt det svenska biståndet till utbildningsverksamhet i fattiga länder. I snitt går 15 % av biståndet från rikare länder till utbildning och skolor i fattiga områden, Sverige ger 8 (!)% av sitt bistånd till dylik verksamhet. Gunilla Carlssons svar på varför är att "andra områden är viktigare", detta trots att kunskap och utbildning bevisligen är det absolut bästa verktyget för att bekämpa fattigdom. Med alliansen 4 år till riskerar vi att Sverigedemokraterna får inflytande över beslut som fattas i riksdagen, då alliansens partier vägrar göra klart att de inte under några omständigheter kommer samarbeta med SD.

En gång i tiden var SJ statens järnvägar - ett företag som verkade i samhällsnyttans tjänst och som var den största arbetsgivaren i Sverige. Järnvägen var ett självklart transportmedel till och med mellan mindre orter som Broby och Knislinge i lilla Östra Göinge kommun i Skåne, som är min egen hemkommun. Idag ses det som ett skämt om man pratar om att detta borde vara självklart även idag. I alliansens Sverige kommer det fortsätta vara ett skämt, men i ett RödGrönt Sverige kommer steg tas mot att det kan bli verklighet. SJ kommer troligtvis inte återfå rollen som Sveriges största arbetsgivare, inte heller är åter-monopolisering det allra viktigaste steget i första ledet (även om det är det absolut bästa sätt för att sätta stopp för det kaos som just nu råder på våra övertrafikerade järnvägar). Det viktigaste är i första steget att bygga ut och renovera nuvarande järnvägsnät så att tågen får plats. Lägga tillbaka den räls som brutits upp och återtrafikera de nedlagda järnvägslinjerna är nästa steg, för att slutligen samla all järnvägstrafik under en aktörs kontroll så att det kan bli någon form av ordning på torpet.

Bånghammar-Kloten, Dellenbanan mellan Ljusdal och Hudiksvall, Börringe-Östratorp,  Bengtsfors-Arvika, Falun-Repbäcken, Gärds Härads järnväg, Persberg-Mora, Lund-Bjärred, Lund-Revinge, Lund-Trelleborg, Sala-Gysinge-Gävle och Svartåbanan är bara några exempel på nedlagda järnvägslinjer där alla faktiskt har eller hade normalspår. Dvs. de skulle med renovering och anpassning till dagens tåg kunna trafikeras inom en snar framtid av tåg igen.
       Självklart kommer det att kosta pengar, både för skattebetalare i såväl städer som på landsbygd, men att skjuta upp hanteringen av den kommande oljekrisen är direkt oansvarigt och riskerar att utsätta främst landsbygden för en betydligt större kostnadschock när oljan verkligen sinar och krisen väl slår till. Att börja omställningen nu däremot och att hjälpa landsbygden att bli av med bensin- och dieselberoendet är att ta ansvar både för nu levande generationer och kommande. Alla kostnader som tillkommer och ökar måste givetvis kompenseras genom andra sänkta avgifter och stödåtgärder för syftet är naturligtvis inte att avfolka landsbygden eller låta glesbygdsbefolkning ta hela smällen, allt detta finns budgeterat, allt detta finns på förslag - inte från alliansen utan från de RödGröna.

4 år till med alliansen betyder 4 år till med skygglapparna på, 4 år till med tro på det gamla, 4 år till med envis och enfaldig tilltro till marknadens superförmåga och nyliberal teori.
4 år till med alliansen betyder misstro mot medborgare, jakt på "fuskare" som i praktiken betyder jakt på alla som är sjuka, arbetslösa och fattiga. Bevisbördan fortsätter i 4 år till att ligga på den enskilda individen och inte på myndigheterna. Det är individen som skall skicka in papper, som ska hämta blanketter, som skall bevisa att man minsann vänder kalsongerna ut och in innan man slänger dem i tvätten. Det finns en enorm misstro mot medborgare i vårt samhälle från alliansens sida. En tro att människor inte vill göra rätt för sig, en tro att människor är arbetsskygga och lata. En tro att man inte vill vara en del av samhället eller en tro på att man bara vill vara en del av samhället för att kunna roffa åt sig av de smulor som samhällsapparaten kastar till en. För det handlar om smulor som man slåss för då man befinner sig utanför arbetsmarknaden.

Jag förstår inte riktigt hur det kommer sig att alliansen ökat i opinionsmätningar sedan i februari då oppositionens ledning var ganska betryggande. Alliansen har inte lyckats med något nytt sedan dess, de har inte fört fram särdeles många nya förslag, de har inte förändrat sin laguppställning förutom att Littorin har försvunnit ut i, periferin. Inte heller de RödGröna har förändrats sedan dess så vad väljarkårens kantring beror på är obegripligt. En del hävdar att problemen stavas Mona Sahlin, men hon har ju varit ledare under nästan hela mandatperioden. Hon var ledare för sossarna även 2008 då siffrorna var som bäst och låg mellan 42 och 45 % i snitt, så denna förklaring håller inte alls. Inte heller samarbetet med Vänsterpartiet eller Miljöpartiet är orsaken till sossarnas dip eftersom dipen dykt upp de senaste tre månaderna.
Kan det vara så illa att alliansens smutskastningskampanjer faktiskt har gett resultat? Det vore fruktansvärt om så är fallet, och det skulle innebära att den svenska valmanskåren befinner sig på samma nivå som den amerikanska. Vissa av oss minns den märkliga valrörelsen i USA 1988 då Michael Dukakis ledde stort över George H.W Bush bara veckor före valet. Efter en historisk smustkastningskampanj så vände opinionen totalt och Bush vann valet trots att alla anklagelser visade sig vara fullständiga falsarium skapade av kampanjstrategen Lee Atwater som på sin dödsbädd bad Dukakis om ursäkt och sa sig skämmas över allt han åstadkommit under sin karriär arbetande under Ronald Reagan och George Bush.
Snälla "Svensson" var inte lika blåögda och naiva! Låt er inte luras av smutskastningskampanjer!
Vilken svensk politiker idag har störst erfarenhet, rutin och kunskap om maktens korridorer egentligen? Jo Mona Sahlin. Inte kan man gärna hävda någonting annat. Därigenom har vi nog punkterat hela argumentationen om att alliansen skulle vara en starkare samling på punkten regeringsduglighet. Därmed står enbart åsikterna mot varandra och under hela mandatperioden har det svenska folket hållit med de RödGröna i högre utsträckning.
Svenska folkets åsikter kan ju knappast ha förändrats under de senaste 4-5 månaderna så till den milda grad att man går över blockgränsen, därför har jag mycket svårt att tro att valresultatet i höst kommer spegla den senaste tidens opinionsundersökningar.

En fundering till som jag har är varför det är så förbaskat intressant vem som ska ha vilka ministerposter efter valet om de RödGröna vinner. Var det någon som tjatade på alliansen om samma sak i valrörelsen 2006? Inte vad jag kan minnas i alla fall. Vem bryr sig vilken ministerpost Lars Ohly eller Maria Wetterstrand tilldelas? Vad gör det för skillnad egentligen? Vet vi verkligen vilka som blir ministrar i en fortsatt alliansregering? Vet vi om alla sitter kvar? Kommer Carl Bildt sitta kvar trots sin inblandning i folkmord och fördrivning av tiotusentals människor? Kommer vi alltså ha en folkmördare i regeringen i höst?! Är inte detta en ännu viktigare fråga att driva om vi ska prata ministerposter?

Framförallt hävdar jag dock, vilket jag gjort tidigare i detta och i tidigare inlägg också, att det är politik som ska avgöra valet inte personer. Personerna företräder partiernas politik. De arbetar i demokratins och sina partiers tjänst, inte för egna intressen. De styr inte Sverige efter sina egna privata åsikter vare sig de är borgerliga, socialistiska eller mittenorienterade.

Detta inlägg kommer eventuellt kompletteras kontinuerligt... Jag känner nämligen att jag inte är helt färdig med mitt skrivande i frågan, men just nu får det räcka.

Intressant

Dagens ros, och dagens fundering...

Tack Emma Green för åtminstone en medalj i det usla friidrottsmästerskapet för det delas dagens ros ut!

Dagens fundering däremot rör sig om en kvinna som troligen skulle kunna sälja sin mamma om mamman på något sätt kunde länkas samman med staten, socialism eller solidaritet; nämligen näringsminister Maud Olofsson.
Finns det något som enligt Olofsson skall finnas kvar i statlig ägo och ge inkomster till staten?!
Alla dessa utförsäljningar ger självklart klirr i kassan för stunden, men det är bara det att Sverige kommer finnas kvar även efter denna och nästa mandatperiod.
Det är ju den svenska staten och det svenska folket som i första hand äger Vattenfall. Det är den svenska staten som skulle kunna sätta press på Vattenfall att satsa på ny teknik och sätta stopp för investeringar i utländsk kol- och kärnkraft.

Idén om ett spjutspetsbolag som riktar in allt fokus på framtidsenergi är inte en dum idé i grunden och mycket av det som Maud Olofsson pratar om kan jag hålla med om, men jag förstår inte varför vi måste sälja ut aktieandelar i Vattenfall för att finansiera och kunna genomföra detta! Vattenfall är ett stort, etablerat bolag där staten är majoritetsägare och borde rimligtvis kunna styras av just näringsdepartementet och riksdagen till att satsa ännu mer på grön energi och grön teknik. Vattenfall skulle kunna köpa upp patent och anlita de allra bästa innovatörerna på området, utan att nödvändigtvis blanda in marknadsekonomiska intressen och snabba vinster. Staten behöver inte på samma sätt som privata aktörer kräva snabba ekonomiska resultat utan kan koncentrera sig på de miljömässiga vinsterna. Därför skall INTE privata aktörer och börsklippares vinstintressen blandas in i framtidens energipolitik!

Pengarna skull istället kunna hämtas in genom att man med omedelbar verkan säljer bort allt sitt ägande i utländsk energiutvinning ur kol, olja och uran. Hur staten kunde acceptera de upphandlingar som Vattenfall gjorde kan jag inte förstå!
Jag förstår inte heller tanken med att Olofssons framtidsteknikbolag skall satsa pengar i små bolag för att sedan genast avyttra allt sitt ägande då utvecklingsfasen är passerad och det inte längre finns några ekonomiska risker. Så fort företagen börjar ge avkastning skall de alltså säljas för det vore ju för hemskt om staten tjänade pengar.

Självklart skall man uppmuntra entreprenörsskap, innovationer och företagaranda inte minst på miljöteknikområdet, men varför kan inte detta uppmuntras även i ett statligt bolag och ge vinster till staten som kan komma hela samhället, och alla medborgare till gagn?! Svaret på denna fråga är dessvärre att Maud Olofsson av rent ideologiska skäl vill sälja ut delar av Vattenfall. Helst skulle hon antagligen sälja allt, men är medveten om att en utförsäljning av vattenkraften skulle leda till allt för stora reaktioner.

Olofsson har dessutom haft 4 år på sig att genomföra riktiga satsningar på grön energi, 4 år på sig att styra Vattenfall  mot satsningar på framtidsteknik, 4 år på sig att stoppa Vattenfalls köp av Nuon, men istället har det blivit 4 år av inbromsning på energiomställningsområdet, 4 för miljön fullständigt bortkastade år!

Läs Också:
Roger Jönsson som kommer fram till liknande slutsatser som jag själv.
Peter Andersson
Alliansfritt Sverige
Emil Broberg
Gester med ord
Ulf Vargek

Intressant