måndagen den 18:e oktober 2010

Militär lösning är ej möjlig!!!!!!

Det är inte enkelt att finna lösningar för Afghanistan varken för oss som sitter på andra sidan jorden, eller för de som befinner sig i Afghanistan. Det är inte enkelt vare sig man är Afghan eller av någon annan nationalitet, vare sig man är Pashtun, Tadjzik, Hazar eller Kirgis.

Vad som dock är uppenbart är att det krig som fortfarande härjar i Afghanistan efter 9 år inte är ett krig som går att vinna. Det är inte möjligt att vinna vare sig för Isaf/NATO-styrkorna, eller för talibanerna. Jag vet inte heller vad en vinst egentligen är och hur denna skulle se ut. När har man vunnit ett krig? Eller handlar det kanske om att förlora minst...

Jag vet ej hur man skall lösa säkerhetsfrågorna då hjälporganisationer av förklarliga skäl vägrar ge sig ut i allt för oroliga områden ifall man drar tillbaka militärerna, men jag är övertygad om att farligheten i områdena minskar omedelbart vid ett militärt tillbakadragande. Det är självklart så att man inte kan göra ett villkorslöst tillbakadragande utan en omfattande diplomatisk och politisk lösning måste ligga bakom, men man kan inte fortsätta som nu och bara offra liv på båda sidorna utan något som helst mål i sikte.

Då talibanerna förlorade kontrollen över Kabul och södra Afghanistan 2001-2002 så gavs nya möjligheter till kvinnor i dessa områden. Kvinnor fick möjlighet till utbildning och arbete, etc. Detta var dock innan nya lagar utformats och innan Karzai-regimen börjat koppla sitt grepp över dessa delar av landet. Jämställdheten har sedan dess snarare gått bakåt än framåt. Dessutom har en omfattande korruption som tidigare varit fullständigt främmande brett ut sig och existerar idag inom nästan varenda myndighet i hela landet. Biståndspengar blir till lyxvillor och bilar snarare än sjukhus och skolor.

I norra Afghanistan där talibanerna aldrig haft makten får de nu allt större stöd och gör framryckningar. Även i norra Afghanistan har kvinnorna burit burka trots att inte talibanerna haft makten här. Det går inte att beskylla alla jämställdhetsproblem och fattigdomsproblem i Afghanistan på talibanerna. Afghanistan är ett konstruerat land där klan- och stamkultur varit och är starkt rotat som aldrig haft någon stark centralmakt vilande på hela folkets förtroende. Det är ett land i djup fattigdom och med hög arbetslöshet. Det är ett land som till stora delar lever på att odla olagliga grödor (främst opium).

Lösningarna för Afghanistan är, har alltid varit och kommer alltid att förbli att utbilda, utbilda och åter utbilda och genom utbildning krossa fattigdomen! Det spelar inte någon roll hur många kulor man avlossar - det går helt enkelt inte att skjuta bort fattigdom, det går inte att skjuta bort traditioner, det går inte att skjuta bort kulturer, det går inte att tvinga människor till lydnad för detta kommer att slå tillbaka förr eller senare, var så säkra!

Det är nu dags för Sveriges riksdag, och alla andra parlament att ta ansvar för Afghanistan och den situation som skapats i landet mycket till följd av kriget som härjat de senaste 9 åren!

Fredrik Malm och andra människor som verkar älska blodbad och krig hävdar att slutdatum ökar attacker och att "Afghanistan kollapsar om vi lämnar landet".
Det är enligt mig totalt felaktigt! Afghanistan har som nation i princip aldrig varit i något annat tillstånd än en pågående kollaps. Så fort inte en despot suttit vid makten och styrt landet med järnhand så har landet slagits i spillror! Malm snackar bara goja ärligt talat och jag vet inte hur han kommer fram till sin slutsats angående Afghanistan.
Vi som inte tror på en militär lösning tvivlar inte alls på de svenska soldaternas professionalism och engagemang. De gör sitt jobb efter bästa förmåga utifrån det uppdrag som givits dem. Jag vet inte alls vad Malm vill komma fram till genom att hylla soldaternas professionalism, det hör inte till saken och ifrågasätts ej av oss "icketroende"!

Vidare hävdar Malm att Socialdemokraterna har gått med på "Vänsterpartiets linje" när det gäller trupptillbakadragande. Detta är direkt felaktigt. ALLA partier i risdagen röstade för ett svenskt deltagande i Afghanistan då FN bad om detta, även Vänsterpartiet.
Kritiken mot insatsen har gällt sedan NATO tog över det operativa ansvaret 2006. Vänsterpartiet hade en helt annan linje än ett slutdatum för tillbakadragande 2013. Deras linje var omedelbart militärt tillbakadragande. Jag skulle önska att Malm, Bildt och andra krigsherrar kunde vara lite mer professionella i sin politikerroll än att försöka lura i allmänheten rent nonsens, och försöka tillskriva andra partier saker som de varken står för nu eller någonsin har stått för (Vänsterpartiet är en mycket ivrig påhejare av engagemang i FN:s regi, medan NATO är en organisation som vi INTE är med i och inte heller skall vara med i. Mp är i grunden ett pacifistiskt parti som vill verka för FN:s mål om total nedrustning, men är också positivt inställda till insatser i FN:s regi, dock ej i NATOs)!

Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kompromissade och överlade och analyserade sig fram till en mycket rimlig och oerhört klok ståndpunkt angående den svenska Afghanistaninsatsen och bör stå fast vid denna tills vidare.

Ett trupptillbakadragande är nödvändigt för att Afghanistan skall få en möjlighet att formeras och att en någorlunda fungerande nation skall kunna uppstå. Ett slutdatum för när detta skall vara genomfört är lika nödvändigt då detta ger soldater och politiker en dead-line att arbeta utifrån istället för att utsiktslöst och i blindo famla i mörkret efter något som man inte vet vad det är.

Intressant