tisdag 28 maj 2013

Vet ej vad manliga könsorgan har i fattigdomsdebatten att göra

Ebba Busch, Kristdemokratiskt kommunalråd i Uppsala tycker att det behövs en större andel manliga könsorgan i debatten om den svenska fattigdomen. Mitt första och spontana svar på detta är: Really??!! Men efter några sekunders funderande så kände jag mig tvungen att skriva ett blogginlägg för första gången på alldeles för lång tid, istället för att bara skriva en kortare kommentar på Facebook eller Twitter.

Utöver problemet med att hon uppenbarligen inte vill förstå vad det betyder för barn och ungdomar, och deras föräldrar med den relativa fattigdomen så undrar man om Ebba Busch har funderat över vad som skapar även det som hon själv tycker är verklig fattigdom? Uppenbarligen inte. Jag vill då upplysa henne om att människor i den sk. tredje världen är fattiga till största delen beroende av att vi, inklusive Ebba, är ganska rika och har det ganska bra. Kolonialismen bestämmer fortfarande världsordningen. Jag undrar också om Ebba har glömt att hennes eget parti säger sig vila på en kristen värdegrund, nu är kanske inte jag som icke-kristen rätt person att analysera detta men, jag har ytterst svårt att se att den Jesusfigur som bibeln pratar om skulle hålla med Busch i hennes tankar.

För att återgå till den relativa fattigdomen som Busch försöker förminska så undrar jag vem som har hävdat att alla måste ha råd med en Iphone? Vem är det som har hävdat att alla måste ha BMW eller Rolls Royce och bo i lyxvillor. Vem hävdar att ens någon Måste ha dessa lyxvaror? Inte jag i alla fall och inte de flesta som pratar om fattigdomen i Sverige idag. Det hemska är ju dessutom att det inte längre bara finns så kallad relativ fattigdom i Sverige, utan idag finns faktiskt även det som Busch refererar till som verklig fattigdom. Det går heller inte riktigt att rakt av jämföra disponibla inkomster med någon som bor i Bangladesh eller Gabon utan att också jämföra svenska priser på boende, mat etc. Därför finns begreppet Relativ fattigdom.
Vidare så har Busch fått för sig att hon som kommunalråd i Uppsala, med en lön som troligen ligger högre än eller i paritet med riksdagsledamöternas och en bakgrund som får räknas som ytterligt privilegierad, inkluderas i begreppet relativ fattigdom med anledning av att hon inte sitter på samma förmögenhet som Ingvar Kamprad. Jag vet inte vilken värld hon befinner sig i, men det är knappast det som debattörer pratar om då man pratar om relativ fattigdom eller att klyftorna i Sverige ökar. Att de allra flesta vuxna människor i Sverige har fått en högre disponibel inkomst råder det ingen tvekan om pga. jobbskatteavdraget, det är ingen som säger emot, men det betyder inte att klyftorna inte ökar. Om en VD som tjänar 200 000 kronor i månaden får ett jobbskatteavdrag på 5 % så innebär det 10 000 kronor mer i månaden. Om samtidigt en sjuksköterska som kanske tjänar 23000 kronor i månaden får 6 % i jobbskatteavdrag så innebär det 1380 kronor mer i månaden på ett år har alltså VD:n fått 120 000 kronor extra att spendera medan sjuksköterskan har fått 16560. Sjuksköterskan har fått ett högre procentuellt avdrag men samtidigt ärligt talat piss i havet i jämförelse med VD:n. Detta är precis det som menas med att klyftorna ökar. De ökar dessutom ännu mer mellan de som har ett jobb och de som inte har det, men också mellan denna sjuksköterska som Busch refererar till och de med riktigt höga inkomster. Att vissa blir enormt mycket rikare innebär att de som inte bli lika rika lika snabbt blir fattigare i praktiken, det är enkel matematik och inte särskilt svårt att förstå. Att klyftorna ökar mellan de som har, och de som inte har jobb ökar riskerna avsevärt för många samhälleliga problem däribland kriminalitet. Det finns såvitt jag vet inte ett land i världen där det inte finns en stark korrelation mellan stora sociala klyftor och kriminalitet. Det är förutom vikten av maximal rättvisa ett av de starkaste skälen till att undvika stora inkomstklyftor enligt mig.

Det är uppenbarligen och förståeligen svårt för Ebba Busch att sätta sig in i hur det är att vara fattig, det är svårt även för mig att helt förstå och sätta mig in i trots att även jag vissa månader får vända på kronorna, men jag kan upplysa Busch om att vissa människor får slita ont för att få ihop hushållsbudgeten varenda eviga månad, slita för att ha råd att köpa mat, betala hyra, elräkningar kläder och har i många fall samtidigt ansvar för andra människors liv, små människor som man också måste ha råd att köpa mat och kläder till, och som man kanske ofta måste förklara för varför man inte kan köpa allting som de vill ha. Små människor som inte har valt sin tillvaro, en del föds i Djursholm, Danderyd, Örgryte, Vellinge eller Adolfsberg medan andra föds i Tensta, Husby, Rosengård, Hammarkullen eller Brickebacken. Skillnaderna är stora som de är, och min fråga till Ebba Busch är då varför hon anser att de ska bli ännu större? Varför ska vi inte kämpa för att Minska dem istället? Jag ställer givetvis upp på Buschs vilja att minska fattigdomen runtom i världen, men det utesluter inte att man försöker minska fattigdomen också på hemmaplan och det innebär inte att man ska förringa alla de människor som faktiskt Inte har fått det bättre under alliansens klyftökningsbakvändrobinhoodklimatförstörelseskoldemoleringspolitik. 
Jag säger inte att alla människor måste tjäna exakt lika mycket, inte heller säger jag att alla måste ha exakt lika många saker men samhällets och politikers uppgift är att minska gapet mellan de som har det bäst och de som har det sämst Inte att öka det.

Det är bättre att minska möjligheterna att bli rik än att öka riskerna för att bli fattig tycker jag.


Intressant