Jag måste faktiskt ge Jan Björklund lite positiv kritik efter att ha lyssnat på ekots lördagsintervju. Inte för att jag håller med honom i särskilt mycket, men däremot så var han tydlig, ärlig och höll fast vid sina övertygeler och det ska han ha creds för.
Hans åsikter tål dock att kritiseras ändå.
Hans syn på kärnkraften är och förblir ogrundad, och okunnig! Då Tomas Ramberg tog upp att Kina och flera andra tidigare stora producenter av kärnkraft storsatsar på vindkraft verkade Björklund något besvärad och drog upp siffror som att vindkraft idag producerar ca 1 % av Sveriges energibehov. Detta är icke helt korrekt. Redan 2007 stod vindkraften för ca 1,5 % av den totala el- och energiproduktionen i Sverige. Att det trots fler vindkraftverk idag skulle innebära en mindre produktion förefaller väl inte särdeles troligt, eller? Vindkraften byggs också ut som aldrig förr för tillfället.
Mig veterligt har heller ingen föreslagit att enbart vindkraften skall ersätta kärnkraften, men den är en av många viktiga alternativa energikällor för en effektiv och lyckad utfasning av kärnkraften vilken är och förblir ett enormt miljöhot vare sig själva reaktorerna är säkra eller ej.
Att vindkraften idag står för en försvinnande liten del av Sveriges elproduktion beror på att den är relativt outbyggd, och på att man ännu inte utnyttjar dess fulla kapacitet. Om vindkraften byggs ut till fullo på alla de platser som man märkt ut som lämpliga skulle de producera runt 20 TWh vilket skulle fylla hela Sveriges behov av hushållel.
Jag anser dock att dessa platser bör ses över rejält eftersom vi INTE får hamna i en situation som den i Altamont Pass i Kalifornien där ca 1300 rovfåglar per år dödas av vindkraftverkens rotorblad. Anledningen är att området är rikt på jordekorrar, de aktuella rovfåglarnas huvudföda. Vi måste naturligtvis ta hänsyn i Sverige till aktuella ekosystem på platserna så att vindkraftsparkerna inte får liknande ödesdigra konsekvenser. Detta är ett överkomligt hinder.
På Gotland står 160 vindkraftverk för 20 % av Gotlands energibehov (dvs. ungefär i procentuell paritet med vad vindkraften ger i hela Danmark). En fördubbling skulle alltså uppfylla 40 % av energibehovet, och minska behovet av kärnkraft avsevärt.
Detta är varken utopiskt eller fantasifullt utan fullt möjligt och dessutom inte några som helst problem att åstadkomma, och det kommer att vara åstadkommet inom en inte alltför avlägsen framtid.
Sveriges vindkraft är ännu relativt outbyggd och vi producerar idag ungefär lika lite el och energi med hjälp av vindkraft som Litauen (trots enorm potential) men vindkraften är på väg att byggas ut rejält och kommer mycket snart att utgöra en betydligt mycket större del av den svenska el- och energiproduktionen.
Vi ska dock inte fastna i diskussionen med att bara prata om vindkraft. Med hjälp av den vattenkraft som vi har idag (och inte skall byggas ut nämnvärt!), kombinerat med fullt utbyggd fjärrvärme, solenergi etc. i samband med energieffektiviseringar, klimatsmarta nybyggda hus. så kommer vi klara av vårt energibehov i framtiden också, utan att behöva förändra vår livsstil fullkomligt. Åtminstone inte till en början.
Därför har jag svårt att förstå hur man kan argumentera för en utbyggnad av kärnkraften, vilket bevisligen utgör ett miljöproblem, inte enbart pga. strålning och de skador som det medför på närliggande natur och närboende människor, utan också pga. uranbrytning och slutavfallshantering.
Nej, major Björklund, Tänk om Tänk rätt!!
Major Björklund och Tomas Ramberg samtalade också om EUROn och den identitetskris som valutan nu genomgår. Björklund var återigen besvärad, och försökte krångla sig ur sin positiva inställning till EUROn på ett så smidigt sätt som möjligt. Han lyckades väl sådär får man säga, men självklart kan inte karln sitta i direktsänd radio och plötsligt byta åsikt i en av Folkpartiets viktigaste frågor. Jag tror dock att många folkpartister och andra EURO-förespråkare har tänkt om en hel del den senaste tiden då bristerna med EUROn har blivit så påtagliga.
Björklunds tal om det positiva med EUROn - nämligen att den ger en möjlighet att sätta grimma på medlemmarna att hålla sig inom stabilitetspaktensgränser- ekade ihåligt och tomt då de allra flesta medlemsstater just nu har kraftiga budgetunderskott som vida överstiger de tillåtna 3 % av BNP, där Grekland är det mest aktuella och kanske värsta exemplet, men också Irland, Portugal, Spanien och Italien befinner sig i djupa kriser orsakade av den av Björklund så fantastiska fria marknaden.
Vi kan som sagt skatta oss lyckliga för att vi valde att stå utanför EURO-samarbetet då detta har gett oss en liten möjlighet åtminstone att själva reglera och möta den sk. finanskrisen som pågått under de senaste ca 2 åren på ett sätt som kunnat anpassats till svenska behov. Någon ny folkomröstning om anslutning till EUROn behöver vi nog inte oroa oss för inom den närmsta tiden skulle jag tro... :)
Jag tycker att det är synd att det inte talades skola och utbildning överhuvudtaget i Lördagsintervjun utan mest energipolitik och ekonomi. Jag hade velat höra mer om Björklunds syn på Afghanistan, och då även på utbildning där för att utrota analfabetismen, jag hade velat höra mycket mer om de märkliga förslagen om elevers betygssättning av lärare, jag hade velat höra mer om hans idéer med återinförandet av lågstadieläraren.
Någon skolpolitik blev det dock inte tal om, men denna kommer väl antagligen framkomma vad det lider i debatter, och frågestunder. 30 minuters intervju är för kort för att hinna med allt väsentligt tyvärr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar