tisdag 3 februari 2009

Jinge och tvåstatslösningen

Igår skrev Jinge något som jag har sagt en längre tid och fler och fler verkar hålla med om. En tvåstatslösning är inte möjlig, och kommer antagligen inte heller att bli det. En arabisk, muslimsk palestinsk stat vid sidan om en judisk-sionistisk israelisk stat kan inte bli verklighet.
Därför måste man börja rikta in förhandlingar och medlingsförslag på en enstatslösning.
Helst en stat under ett helt nytt namn som inte förknippas med varken judiskhet eller islam, och det allra viktigaste är att denna stat inte har några som helst religiösa förtecken. En fullkomligt sekulariserad stat med öppenhet gentemot alla folkgrupper i området är den absolut enda lösningen, Jag skriver inte ens in ett "nog" i denna mening. Jag hävdar nämligen med fullständig säkerhet att alla övriga försök till en lösning på konflikten kommer att bli fruktlösa. Israel kommer aldrig i livet släppa ifrån sig någon del av Jerusalem och Palestina kommer inte att acceptera bosättningar på palestinsk mark och Israelisk kontroll av gränserna. Det är fullständigt uteslutet att parterna kommer överens i dessa frågor inom de närmaste 1000 åren skulle jag tro.

För att en gemensam stat ska kunna uppstå så måste en ursäkt komma från framförallt den judiska staten för den behandling som palestinierna utsatts för de senaste 60 åren, men självklart måste många ursäkter framföras från båda sidor och alla måste förlika sig med tanken att leva i ett gemensamt samhälle utan religiös överhöghet.

Alla murar måste rivas, alla säkerhetskontroller måste bort, och både araber och judar måste få fullständig rörelsefrihet i detta gemensamma land.

Västvärlden måste rikta in sig på att i första hand uppmuntra och stödja icke religiösa grupper på båda sidor, grupper som kan tänkas nå samförstånd. Grupper som kan tänka sig att regera ihop med företrädare för alla folkgrupper. Och med det menar jag främst den palestinska vänstern med företrädare som PPP, DFLP, PFLP (den moderatare delen) och i Israel Meretz-Yachad, Arbetarpartiet och enstaka politiker inom Kadima. Jag menar inte att religion ska förbjudas i landet, utan enbart i politiken. Inget land ska styras med religiösa skrifter som grund ty det gör att samhället blir sällsynt stelbent och svårföränderligt. Dessutom förlitar man sig på guds ord då man hävdar sin rätt istället för att tänka rationellt och logiskt.

Men innan vi ens kan fundera på en enstatslösning eller om man nu vill göra försök till en tvåstatslösning måste Israel rätta in sig i ledet. Man måste följa säkerhetsrådets beslut, man måste följa alla konventioner om mänskliga rättigheter och folkrätten. Man måste släppa blockader och sanktioner och man måste sluta med dessa orimliga vedergällningar så fort man känner sig det minsta lilla hotade, vare sig det är norrut mot Hizbollah, söderut emot Hamas, Al-Qassambrigaderna och Islamiska Jihad eller österut emot PFLP med utbrytarorganisationer. En stark stat under en stark gemensam arabisk-judisk regering skulle kanske kunna få ett stopp på alla dessa mer eller mindre terrorinriktade organisationer. Jag håller tummarna för att medlare, och politiker får upp ögonen för möjligheterna med en sekulär enstatslösning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar