Men är det verkligen så?
Vilka var det som vann allra mest på den gröna skatteväxlingen 2002-2006?
Jo, glesbygdsborna.
Visst innebär ett högre bensinpris en extra kostnad men denna kostnad skall naturligtvis kvittas emot andra lägre kostnader i form av sänkningar i priser på lokalproducerade livsmedel, sänkta skatter om man använder sig av solenergi eller bergvärme för att värma upp huset etc. etc. Dessutom skall naturligtvis de ökade intäkterna i form av bensinskatter användas till att förbättra kollektivtrafiken rejält även på landsbygden. Jag skulle exempelvis gärna se en återbyggnad av alla de järnvägsspår som en gång fanns på landsbygden. Vi skulle kunna ha rälsbussar som återigen trafikerade dessa. Bara i min barndomskommun skulle det lösa massor. En av de största arbetsgivarna i kommunen är Tarkett som har lokaler i centralorten Broby och i den mindre orten Hanaskog. Mellan dessa orter gick en gång i tiden järnvägsräls som sedan fortsatte ända in till Kristianstad. Denna är idag uppriven på flera ställen men det skulle utan problem kunna läggas nya spår på exakt samma sträcka som kunde trafikeras av ett antal rälsbussar som gick runt och då kunde transportera arbetare till fabrikerna. Dessutom kunde detta leda till att den tunga lastbilstrafiken mellan orterna försvann.
Jag förespråkar ett högre bensinpris och höjda koldioxidskatter för att en omställning till ett hållbart samhälle skall vara möjligt och för att Sverige skall kunna följa sina PGU-åtaganden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar