måndag 2 augusti 2010

Dagens ros, och dagens fundering...

Tack Emma Green för åtminstone en medalj i det usla friidrottsmästerskapet för det delas dagens ros ut!

Dagens fundering däremot rör sig om en kvinna som troligen skulle kunna sälja sin mamma om mamman på något sätt kunde länkas samman med staten, socialism eller solidaritet; nämligen näringsminister Maud Olofsson.
Finns det något som enligt Olofsson skall finnas kvar i statlig ägo och ge inkomster till staten?!
Alla dessa utförsäljningar ger självklart klirr i kassan för stunden, men det är bara det att Sverige kommer finnas kvar även efter denna och nästa mandatperiod.
Det är ju den svenska staten och det svenska folket som i första hand äger Vattenfall. Det är den svenska staten som skulle kunna sätta press på Vattenfall att satsa på ny teknik och sätta stopp för investeringar i utländsk kol- och kärnkraft.

Idén om ett spjutspetsbolag som riktar in allt fokus på framtidsenergi är inte en dum idé i grunden och mycket av det som Maud Olofsson pratar om kan jag hålla med om, men jag förstår inte varför vi måste sälja ut aktieandelar i Vattenfall för att finansiera och kunna genomföra detta! Vattenfall är ett stort, etablerat bolag där staten är majoritetsägare och borde rimligtvis kunna styras av just näringsdepartementet och riksdagen till att satsa ännu mer på grön energi och grön teknik. Vattenfall skulle kunna köpa upp patent och anlita de allra bästa innovatörerna på området, utan att nödvändigtvis blanda in marknadsekonomiska intressen och snabba vinster. Staten behöver inte på samma sätt som privata aktörer kräva snabba ekonomiska resultat utan kan koncentrera sig på de miljömässiga vinsterna. Därför skall INTE privata aktörer och börsklippares vinstintressen blandas in i framtidens energipolitik!

Pengarna skull istället kunna hämtas in genom att man med omedelbar verkan säljer bort allt sitt ägande i utländsk energiutvinning ur kol, olja och uran. Hur staten kunde acceptera de upphandlingar som Vattenfall gjorde kan jag inte förstå!
Jag förstår inte heller tanken med att Olofssons framtidsteknikbolag skall satsa pengar i små bolag för att sedan genast avyttra allt sitt ägande då utvecklingsfasen är passerad och det inte längre finns några ekonomiska risker. Så fort företagen börjar ge avkastning skall de alltså säljas för det vore ju för hemskt om staten tjänade pengar.

Självklart skall man uppmuntra entreprenörsskap, innovationer och företagaranda inte minst på miljöteknikområdet, men varför kan inte detta uppmuntras även i ett statligt bolag och ge vinster till staten som kan komma hela samhället, och alla medborgare till gagn?! Svaret på denna fråga är dessvärre att Maud Olofsson av rent ideologiska skäl vill sälja ut delar av Vattenfall. Helst skulle hon antagligen sälja allt, men är medveten om att en utförsäljning av vattenkraften skulle leda till allt för stora reaktioner.

Olofsson har dessutom haft 4 år på sig att genomföra riktiga satsningar på grön energi, 4 år på sig att styra Vattenfall  mot satsningar på framtidsteknik, 4 år på sig att stoppa Vattenfalls köp av Nuon, men istället har det blivit 4 år av inbromsning på energiomställningsområdet, 4 för miljön fullständigt bortkastade år!

Läs Också:
Roger Jönsson som kommer fram till liknande slutsatser som jag själv.
Peter Andersson
Alliansfritt Sverige
Emil Broberg
Gester med ord
Ulf Vargek

Intressant

2 kommentarer:

  1. Bra av Emma Green ! Hon är underbar ! Sen slutade jag läsa ditt inlägg. Vem orkar läsa om Maud ?

    SvaraRadera
  2. Visst är det kul med friidrottsmedaljer och Ja, Maud är kanske inte mycket att läsa om =) det är dock viktigt i en demokrati att sätta sig in i och förstå idiotin i dessa märkliga allianspolitikers förslag, visioner och agerande. Idrott är dock en viktig ljuspunkt i tillvaron och en sammanhållande faktor som inte skall föraktas!

    SvaraRadera