Vad hände?

Jag växte upp i nordöstra Skåne - i den gamla snapphanebygden. Flera gånger om året bar det iväg västerut tillsammans med familjen och vi "turade" över till Helsingør från Helsingborg. Man åkte med båtarna Carola, Betula, Aurora eller Hamlet. Numera vet jag inte om alla dessa fortfarande är i drift, men det var spännande som liten att stå och vänta för att se vad färjan hette som man skulle åka över med. Idag är det svårt att svara på varför detta var spännande men ändå... :)

Dessa resor till Danmark var några av årets absoluta höjdpunkter. Det blev resor till Dyrehavsbakken, till Tivoli i Köpenhamn, man gick runt i de otroligt illaluktande ostaffärerna och led medan mamma och pappa handlade på sig de stinkande mejeriprodukterna, man köpte dansk salami, röda pølser, godis och mamma och pappa köpte naturligtvis på sig en hel del öl. Skåningar (även om mina föräldrar inte är infödda sådana) har under mycket lång tid åkt till Danmark eller Tyskland för storinköp av dryckesvaror då detta har varit lite av skåningarnas privilegium. Senare när jag blev lite äldre så gjorde även jag samma turer.

Det Danmark man åkte till och möttes av då, var ett öppet samhälle. Ett samhälle där det fanns plats för alla typer av människor, ett samhälle där svarta, vita, araber, judar, bohemer, barn, kostymyuppies och HBTQ-personer hörde hemma. "Det danska gemytet" var vida känt och man upplevde aldrig något annat än att man var välkommen vart man än gick. Vad hände med detta öppna och välkomnande samhälle? Vad hände med "det danska gemytet"?

Dagens Danmark är nämligen ett helt annat land. På ytan är skillnaden kanske liten, men om man ger sig in i samtal med "vanliga" danskar idag och tränger in under fasaden så får man en helt annan bild av läget.
Den forna öppenheten har bytts mot misstänksamhet mot - och till och med förakt för - vissa kulturer, vissa etniciteter, vissa religioner och vissa politiska strömningar. Det är inte konstigt idag att till och med i offentliga sammanhang använda ord som "perker" (ett nedsättande uttryck för människor som ser ut att ha sitt ursprung i mellanöstern), det är idag OK att i allehanda sociala sammanhang uttrycka sig nedsättande om olika etniciteter och nationaliteter speciellt om dessa har kopplingar till Islam på ett eller annat sätt. Det har förekommit vid flera tillfällen att jag har suttit och samtalat med oerhört trevliga danska vänner, där plötsligt dessa trevliga vänner börjar använda ord som jag aldrig skulle ta i min mun om andra människor och stämningen har vid dessa tillfällen nästan blivit hätsk då jag vägrat hålla med dem och då jag har vägrat att erkänna deras argumentation utan mer eller mindre avfärdat denna som rejält rasistisk (vilket jag tror att de flesta utomstående bedömare skulle hålla med om). Jag kan nämligen inte debattera med människor som ej kan låta bli att använda nedsättande generaliserande begrepp som "blattar" om det vore i Sverige eller i det här fallet "perker" och andra skällsord, och som dessutom inte förstår vad det är för fel med att använda dessa nedsättande epitet. Det är kanske en brist hos mig att jag inte kan låta bli att bli arrogant och dryg i dylika sammanhang, men jag vet ärligt talat inte om jag skäms över detta ändå eller om jag vill bli av med denna brist...

Det finns naturligtvis en mängd danskar som skäms å det grövsta över vad som sker och har skett med samhällsklimatet i Danmark - som vågar ifrågasätta och kritisera utvecklingen i landet - men tyvärr tillhör de en allt mindre skara som ges allt mindre mediautrymme.
Jag skulle dock vilja säga att danskar fortfarande ändå är öppna i gemen, men att det samtals- och debattklimat som idag är rådande har skapat en mycket obehaglig retorik, vilken idag används lite till mans. Jag vill också säga att det är få danskar idag som har något annat än en negativ bild av Islam och detta gäller dessvärre också Sverige. Då jag själv inte är religiös så har jag inte någon fantastisk bild av Islam, men inte heller av Kristendom eller Judendom. Jag anser att de alla har sina poänger men också oerhörda brister. Dessutom skall sägas att Islam är den modernaste varianten av dessa tre stora världsreligioner. Islam är den av dessa religioner som i grunden är minst moderniserings-, forsknings- och vetenskapsfientlig. Jag tänker inte skriva något försvarstal för religionen som sådan, men jag vägrar acceptera när människor verkar tro att religionen Islam skapar någon märklig typ av människor som skulle vara mer benägna än andra att våldta, stjäla, döda, slå, spränga, trakassera och terrorisera. Man måste inse att det finns extrema sekter inom alla religioner och att dessa sekters knäppa idéer inte gäller eller är applicerbara på hela religionerna som sådana och alla dessa religioners utövare och ännu mindre på etniciteter då många inom gruppen invandrade från mellanöstern både tillhör andra religioner är helt sekulära.

Den stora orsaken till det förändrade Danmark stavas Dansk Folkeparti - en utbrytargrupp ur det tidigare allmänna missnöjespartiet Fremskridtspartiet - som efter sitt bildande 1995 tog föregångarpartiets politik ett steg längre då man allt hårdare riktade in sig på den danska migrationspolitiken (Fremskridtspartiet drev framförallt frågor om minskad byråkrati, lägre skatter, minskning av antalet lagar men hade också invandringskritiska åsikter). I praktiken betyder att "rikta in sig på migrationspolitiken" att de riktade in sig på invandrare som grupp och främst då invandrare med ursprung i Mellanöstern och Arabvärlden, allra mest på muslimer och Islam. Konstigt nog har kritiken mot partiet i Danmark aldrig varit särdeles hård även om det förekom spridda protester under partiets tidiga år i Folketinget. Dansk Folkeparti har, mycket tack vare sin rättframme ledare Pia Kjærsgaard, tillåtits växa och är idag det tredje största partiet i parlamentet. Trots att det inte officiellt sett framgår i skrift att det finns ett formellt samarbete mellan DF och det största regeringspartiet Venstre så vet alla väljare, oppositionspolitiker och journalister om att så är fallet. DF har enormt stort inflytande i vissa frågor och Venstre har lagt sig platt när det gäller migrationspolitik. I praktiken är det idag Dansk Folkeparti som formar den danska integrationspolitiken utan inblandning av Venstre och detta är i mångt och mycket det som skapat det kallare Danmark som man idag möts av.

Igår offentliggjordes DRs (Danmarks Radio) nya uppdrag - nämligen att särskilt lägga vikt på att förmedla det kristna kulturarvet. Detta är fullkomligt horribelt, obehagligt, otidsenligt och djupt beklagligt. Det man tydligt vill visa på från den danska statens sida är sitt ställningstagande mot Islam och muslimer - man skall också komma ihåg att man i och med detta också hävdar Kristendomens överlägsenhet över Judendom, Buddhism, Hinduism och alla andra mindre religioner. Det är ett ställningstagande som luktar brunskjortor och kristallnatt!

Jag är förfasad över att det inte förekommer någon direkt proteststorm i danska tidningar. Efter en snabbtitt på de mest lästa tidningarna i Danmarks webbsidor kan jag inte finna en enda större artikel om DRs nya uppdrag mer än den som SVT hänvisar till på Information.dk, detta trots att det hävdas att kritiken varit stark mot formuleringen i DRs nya kontrakt (om någon finner bra artiklar så får ni gärna lägga in dessa i kommentarsfältet).
OK att ämnet inte är dagsfärskt, men proteststormen borde rimligtvis rasa i veckovis tills det dokument som det danska kulturministeriet utfärdat läggs till historiens handlingar eller ännu hellre i dokumentförstöraren! För övrigt så var även det gamla dokumentet åt fanders då det tidigare stod "danska kulturarvet" istället för det "kristna kulturarvet". Jag tycker att det svenska public service-uppdraget är betydligt bättre där man strävar mot öppenhet och främjande av mångkulturalism.

Jag längtar efter det Danmark som jag växte upp med, det Danmark som var lite exotiskt, spännande och där människor var öppna och välkomnande (även om de naturligtvis då, i likhet med nu, också hade ett storebrorskomplex som hette duga :) ). Jag saknar det Danmark som gick i bräschen för hela världen när det gällde HBTQ-frågor. Jag saknar helt enkelt "Skandinaviens Brasilien"!

LÄNGE LEVE MÅNGKULTURALISMEN OCH MÅNGFALDEN!!!

Intressant