Jag har inget principiellt emot att växla skatter tvärtom, dvs. jag har inget emot att sänka inkomstskatter i utbyte mot att man höjer andra.
Däremot tycker jag att det är konstigt att införa ytterligare ett jobbskatteavdrag då människor under ganska lång tid beklagat sig över att vi får för LITE för våra skattepengar. Förväntar sig människor då MER tillbaka nu när vi skall betala ännu MINDRE i skatt?! Finns viljan hos svenska folket att få ytterligare ett jobbskatteavdrag eller har statsministern bara fastnat i vinkelvolten?!
Skatter finns inte till för att begränsa människors ekonomiska frihet vilket en del tokstollar försöker få oss att tro... Skatter handlar inte heller om någon form av bestraffning, i de allra allra flesta fall åtminstone.
Skatt handlar om solidaritet, gemenskap och en strävan att uppnå mer rättvisa. Skatten är ett medel för att utjämna skillnader och minska klyftor som människor fötts in i. Att sänka skatten för de som arbetar ger ännu mindre åt de som inte arbetar. De som råkar ha blivit sjuka, de som råkat bli fattiga, de som blivit arbetslösa. Inga av dessa grupper är konstanta - De sjuka kan bli friska, de fattiga kan bli rika, de arbetslösa kan bli arbetstagare eller arbetsgivare. Det förutsätter dock att man ges möjlighet till återkomst, att bli ännu fattigare och få det ännu tuffare i livet är inte något som väcker fighting spirit i de flesta människor utan snarare uppgivenhet.
De som har ett jobb idag och får del av jobbskatteavdragen kan imorgon tillhöra de sjuka, de fattiga och/eller de arbetslösa. Det borde man tänka på när man känner en sådan längtan efter mer pengar i plånboken och mer "ekonomisk frihet". Vad innebär ekonomisk frihet undrar jag då...
Jo det innebär enligt de som förespråkar detta möjligheten och rätten att kunna spendera mer pengar, konsumera mera och sätta fart på tillväxten och produktionen. Att äga, att ha, att spendera, att fortsätta trampa ner de fattiga längre ner i rännstenens sörja, att i ännu högre grad utarma fattigare länder och att få en möjlighet att bidra till försurning, klimatutsläpp, utarmning av jordens resurser samt utrotning av djur- och växtarter. Det är vad sk. ekonomisk frihet är.
Det är direkt komiskt att man hävdar från högerhåll att sänkta skatter skulle gynna just de som tjänar minst! Vad har de gått för matematikutbildningar?! Hur kan exempelvis 3% av 18 000 bli mer än 3 % av 50 000?! Låt oss räkna på detta. Vad är 3 % av 18 000? Jo, 1 % är 180 kronor, 3 % är därför 540 kronor. Det är ju strålande om man skulle få en sänkning med tre procentenheter dvs. 540 kronor mer i månaden för den med den lägre lönen.
Nu skall vi då titta på den med 50 000 kronor, ja menar det kan väl inte bli mer än 540 kronor kvar i månaden för den personen inte.
Vad är 1 % av 50 000? Jo det är 500 kronor, hm... det här verkar ju konstigt... 3 % skulle därför bli..... 1500 kronor!
Dvs. nästan 3 gånger så mycket tjänar den med 50 000 kronorslönen på just det fingerade jobbskatteavdrag som jag nyss gjorde.
Om vi säger att det finns 1 000 000 människor som tjänar runt 20 000 kronor i månaden och alla dessa skulle få denna 3 %-iga sänkning av inkomstskatten skulle det innebära 600 miljoner kronor mindre till stats-, kommun- och landstingskassan. Dessutom finns det ju sedan kanske 2 miljoner som tjänar runt 25 000 vilket innebär ytterligare 1,5 miljarder mindre varje månad. Slutligen finns det kanske någon miljon människor som tjänar ännu mer vilket innebär ännu mindre pengar till statskassa, kommunkassa och landstingskassa. Vi slutar gissningsvis på en slutnota runt 5 miljarder kronor mindre in varje månad.
Nu kommer troligtvis inte jobbskatteavdrag nummer fem vara så stort som tre procentenheter, men om man lägger ihop jobbskatteavdrag 1, 2, 3, 4 och 5 överstiger de tre procentenheter med lätthet! Det här har alltså inneburit minskade resurser till skola, till vård, till omsorg, till socialtjänst samt Barn- och ungdomspsykiatri, till försäkringskassa, till djurskyddsinspektioner, till naturvård, till infrastruktur och infrastruktur och åter infrastruktur.
Ingen människa - Moderat, Folkpartist, Centerpartist eller Kristdemokrat - kan rimligtvis hävda motsatsen.
Jag ser som sagt inget principiellt fel i att sänka inkomstskatten utan kan snarare tycka att det är OK om utrymme finns, men detta förutsätter att dessa pengar hämtas in på annat håll om vi vill fortsätta ha en gemensamt finansierad offentlig sektor. Man måste då t. ex chockhöja bensin- och dieselskatter med kanske 10-12 kronor litern (minst), man måste ta ut andra typer av miljöskatter beroende på transporter, vilket bränsle man använder inom en viss industri, skatter på valutahandel och transaktioner (Tobinskatt), höja höginkomsttagares skatter rejält, återinföra skatter på kapital dvs. förmögenhetsskatt och mycket annat. En förutsättning är också att man skall vara lika beredd att höja en skatt som att sänka den. Dvs. om tiderna förändras och utrymmet för de lägre skatterna försvinner så måste man kunna höja dem utan ideologiska hinder.
Alltså - Man kan inte sänka inkomstskatterna på det sätt som alliansen har gjort utan att det får konsekvenser! Hittills har de försökt fylla igen hålen genom att sälja ut statliga bolag, men detta kommer inte kunna fortgå för evigt. De statliga bolagen är snart slut.
Att sänka skatter är populism när den är som sämst. Man försöker slänga smulor åt de största väljargrupperna medan de fattiga, de sjuka, barnen, djuren, naturen och arbetslösa - de grupper med minst makt och resurser - glöms bort, trampas på och föraktas.
Läs Gärna:
Lasses Fotoblogg
Kent Persson
Martin Moberg
Peter Andersson
Jinge
Robin Hood
Thomas Böhlmark
De tystas röst
Intressant
"Det här har alltså inneburit minskade resurser till skola, till vård, till omsorg, till socialtjänst samt Barn- och ungdomspsykiatri, till försäkringskassa, till djurskyddsinspektioner, till naturvård, till infrastruktur och infrastruktur och åter infrastruktur.
SvaraRaderaIngen människa - Moderat, Folkpartist, Centerpartist eller Kristdemokrat - kan rimligtvis hävda motsatsen."
Du har fel.
För det första, en minskad skatt innebär att någon får mer i plånboken. Dessa pengar kommer att användas, d v s 25% går direkt tillbaka till staten i moms. De resterande 75% hamnar hos t ex en resturangägare som nu har råd att anställa ännu en person som betalar skatt moms etc. Det kan t o m vara lönande för staten att minska skatten.
För det andra, precis som ökad skatt på alkohol eller bensin har effekten att det dricks mindre alkohol och körs mindre bil, har ökad skatt på jobb effekten att det jobbas mindre.
För det tredje, ju högre skatter vi har desto mer finns att tjäna på att jobba svart. Svartjobb kommer alltså att minska vid lägre skatter, vilket leder till att fler jobbar vitt och skattar på sina inkomster.
Det finns fler effekter, men bara dessa tre tillsammans ger sannolikt mer tillbaka till staten i skatt än de kostar i utebliven skatt.
Jisses Anonym!
SvaraRaderaGår du på det där skitsnacket själv? Det är tragiskt att så många har lurats in i den låtsasvärld som "de nya moderaterna" skapat.
Miljöpartiet har alltid drivit på för sänkta inkomstskatter, men av helt andra anledningar än de som du här angiver. Det skall dock kompenseras med ökade skatter på andra håll.
På sätt och vis kan man se detta som en straffbeskattning för miljöskadlig verksamhet och hälsofarlig verksamhet. Skatter skall INTE sänkas för att uppmuntra människor till att ägna mer av sina liv åt arbete och konsumtion.
Och höginkomsttagarares skatter skulle aldrig ha sänkts överhuvudtaget! Rika människor skall hjälpa till att betala. Det är samhället som har utbildat dem, det är samhället som har hjälpt till att förlösa dem, det är samhället som har hjälpt till att ge dem sjukvård då de behövt det, det är samhället som har kunnat ge dem musikalisk skolning om de har velat ha en sådan, det är samhället som har bistått med vägar, järnvägar, badhus, idrottshallar etc. Det är då minst sagt rimligt att man ger tillbaka lite till det samhälle som man växt upp i.
Få om ens några medel- och låginkomsttagare skulle kunna betala för dessa saker ur egen ficka.
Att kalla mitt inlägg för "skitsnack" utan att framföra några som helst motargument får dig väl kanske inte att framstå som den mest skickliga debattören...
SvaraRadera"Rika människor skall hjälpa till att betala."
Hur tänkte du nu? Har du helt missat att vi betalar skatt i procent av lönen, och dessutom är procentsatsen progressiv? Tjänar man 50 000 kr/mån betalar man inte bara dubbelt så mycket skatt som en som tjänar 25 000 kr/mån, utan ännu mer, trots att de två inkomsttagarna får samma sjukvård, samma musikaliska skolning etc.
Jag påstår inte att det är fel att höginkomsttagaren betalar en stor del av låginkomsttagarens samhällskostnader, utan hävdar bara att dina önskningar att "Rika människor skall hjälpa till att betala" och "Det är då minst sagt rimligt att man ger tillbaka lite till det samhälle som man växt upp i" uppfylls, både nu och efter en skattesänkning.
Jag tycker nog att motargumenten ligger redan i inlägget.
SvaraRaderaOm du tycker att USA har ett mer jämlikt samhälle än Sverige, om du tycker att Angola har det så får du tycka det. Låga skatter leder till större klyftor, därom råder inget tvivel.
Jag är inte inne på att alla måste tjäna lika mycket pengar, eller att alla måste ha exakt lika mycket kvar i slutändan. Du är dock otroligt aningslös om du tror att det progressiva skattesystemet innebär att en som tjänar 50 000 inte har enormt mycket mer kvar i månaden än den som tjänar 18 000.
Nej argument mot att en sänkning av skatten inte nödvändigtvis leder till en förlust pengamässigt för staten hittar jag inte i ditt inlägg. Denna effekt är inte alls omstridd bland ekonomer. Jag antar att du har hört talas om lafferkurvan? Tror inte du hittar många ekonomer som inte tror på den teorin, men du gör det tydligen inte...
SvaraRaderaJag har inte uttalat mig om hur mycket mer en som tjänar 50 000 får kvar jämfört med en som tjänar 18 000. Vad jag påstod det självklara nämligen att den som tjänar mer bidrar mer till samhället ekonomiskt än den som tjänar mindre, både nu och efter ett eventuellt jobbskatteavdrag.
Visst har du rätt i att en som tjänar 50 000 bidrar med mer vare sig skatten är högre eller lägre, men den som tjänar 18 000 har kanske aldrig ens givits möjlighet pga. många omkringliggande omständigheter och sociala faktorer att bli någon som tjänar 50 000. Mindre skattepengar innebär också större individuell finansiering. Dvs. att man tar sig allt närmare vägavgifter, skolavgifter, höjda sjukvårdsavgifter och dyrare kultur. Ju mindre marginaler man har desto mindre möjlighet kommer man ha att betala dessa avgifter för jag antar att dessa inte kommer anpassas efter lönenivå... eller?
SvaraRaderaDessutom är troligtvis inte yrket som den som tjänar 18 000 har, av mindre samhällsvärde. Däremot är det kanske av mindre ekonomiskt värde, därav den lägre lönen. Skall då inte denna klyfta utjämnas i möjligaste mån då båda yrkena kan vara samhälleligt nödvändiga?
Att se en inbetald skattekrona som en personlig förlust istället för en samhällelig vinst är i mina ögon ett allvarligt feltänk. Att se högre skatteuttag som att varje arbetad timme ger mindre utbyte är en överdrivet egoistisk och hyperindividualiserad tankegång som jag inte kan ansluta mig till.
För mig är varje inbetald skattekrona en vinst för samhället, något som ger bättre sjukvård, bättre trygghet, mindre brottslighet, bättre skola.
Jag är inte ekonom, långt därifrån, men anser - enligt den erfarenhet och kunskap som jag besitter - att ekonomi är en pseudovetenskap utan egentliga fakta, utan bara en mängd olika teorier utan egentliga belägg.
Fördelningspolitik som du återkommer till hela tiden är också intressant, men vi kanske ska ta en sak i taget.
SvaraRaderaJag har fortfarande inte fått några motargument till det du kallade "skitsnack", nämligen att sänkt skatt inte nödvändigtvis innebär mindre skatteintäkter. Om det jag säger stämmer faller ju hela din argumentation. Det blir inte alls mindre skatteintäkter för staten och vi behöver inte införa vägavgifter, skolavgifter, höjda sjukvårdsavgifter och få dyrare kultur.
Några rader om fördelningspolitik kan jag dela med mig av:
Jag betalar gärna för min sjuka granne, min mindre talangfulle bror, en medmänniska som blivit av med jobbet, men gör allt för att så snart som möjligt kunna försörja sig själv. Däremot betalar jag inte lika gärna för en lat slarver som skolkade i skolan, struntade i att utbilda sig, kommer bakfull till jobbet varje måndag, inte kan tänka sig att flytta för att få ett jobb, rökare som sjukskriver sig ideligen för att han inte sköter sin hälsa med motion och nyttig mat o s v. Jag tycker det ska löna sig ordentligt att sköta sig och göra rätt för sig. Tyvärr är det svårt att särskilja slarvern från den som gör sitt bästa men haft otur här i livet.
Inte heller tycker jag särskilt synd om de som valt en låglönebransch. Löner styrs av utbud och efterfrågan och så ska det vara. Väljer man att utbilda sig till t ex vårdyrken är det ingen hemlighet att det är dålig lön jämfört med t ex ekonom eller jurist. Man får väl anta att de som valt detta har prioriterat andra värden än hög lön. Korkat vore ju annars att välja detta yrke, och det vore ju förmätet av mig att döma ut alla som valt vårdyrken som korkade.
Nu blev det riktigt intressant, för nu visade du det rätta moderata ansiktet som man önskade att ni moderater kunde stå för offentligt. Nämligen att låglönearbeten är mindre värda eftersom de oftast hör hemma i branscher där pengar inte är i rörelse på samma sätt som inom exempelvis IT-branschen. Det är inte "synd" om de som valt en låglönebransch. Det finns det ingen som säger, men de är lika viktiga för samhället och skall därför värderas lika som någon som sitter och trycker på knappar hela dagen.
SvaraRaderaMan har av någon anledning höjt lönerna enormt inom industrisektorn de senaste 30-40 åren medan vårdyrken och pedagogiska yrken knappt utvecklats alls lönemässigt. Det är pinsamt att se hur en del prioriterar.
Jag har återigen svarat på din argumentation redan i inlägget. Mindre skatteuttag ger mindre intäkter till stat, kommun och landsting. Att det finns mer pengar på banken eller i plånboken innebär inte nödvändigtvis och per automatik att de spenderas och därmed kommer in i konsumtionskarusellen, troligare är att fler lägger pengar på hög. Dessutom innebär ökad konsumtion en oerhörd samhällsekonomisk och ekologisk förlust genom att den bidrar till allt större resursuttag ur naturens skattkammare, allt fler transporter, allt fler varor som förbrukas.
Jag tror att du kommer resonera annorlunda när du väl ligger och behöver blöjbyten själv. Då kommer du inse att det är inte så dumt med de som väljer vårdyrken ändå... Du kommer snarare tycka att de är betydligt viktigare än någon som spekulerar i aktiekurser eller pumpar upp fossila bränslen ur marken.
Du sätter huvudet på spiken genom att själv säga "tyvärr är det svårt att särskilja slarvern från den som gör sitt bästa men haft otur...". Merparten av de som tjänar lite, som är utan jobb, som är sjuk är människor som tillhör den andra kategorien. Därför är de som tillhör kategori ett spill som man får ta för solidaritetens skull. Dessutom är oftast även "slarvern" någon som haft otur och är inte en biologiskt avlad "slarver" utan snarare en produkt av miljö och attityder.
"Nu blev det riktigt intressant, för nu visade du det rätta moderata ansiktet som man önskade att ni moderater kunde stå för offentligt. Nämligen att låglönearbeten är mindre värda"
SvaraRadera"Då kommer du inse att det är inte så dumt med de som väljer vårdyrken ändå..."
Jag har aldrig påstått att jag tycker det är dåligt att någon väljer vårdyrken. Inte heller har jag sagt något om hur jag värderar vårdyrken jämfört med andra yrken. Var snäll och tillskriv mig inte åsikter jag inte har!
Vad jag däremot tycker är att utbud och efterfrågan är ett bra sätt att reglera lön på eftersom det är självreglerande. Anses ett jobb "för dåligt" då man vägt samman löner, förmåner, hur roligt det är o s v, kommer färre att söka sig till yrket varvid löner, förmåner o s v kommer att gå upp till en nivå där lagom många människor kan tänka sig detta jobb jämfört med andra.
Hur tycker du själv löner ska bestämmas? Statligt styrd lönetabell?
Tror du verkligen att folk lägger pengar på hög? Det tror inte jag. Vi har generellt högre inkomster idag än för 20 år sen, men ändå har vi inte lagt pengar på hög utan har större lån än någonsin. Varför skulle det vara annorlunda i framtiden?
Ja, det är ett dilemma att vi har svårt att avgöra om människor gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar och som jag skrev tidigare är jag inte emot skatteutjämning och inser att det är omöjligt att bara utjämna till de som har "förtjänat" det. Vissa åtgärder skulle man dock kunna göra, t ex dra in sjukpenning för någon som inte lyder läkarens hälsoråd då det gäller motion, rökning, bantning t ex.
Varför tror du förresten jag är moderat? Åter igen tillskriver du mig något jag inte är. Jag är politisk obunden....
Om du kallar dig politiskt obunden eller ej spelar mindre roll. Det finns tidningar som kallar sig oberoende också...
SvaraRaderaDu har moderata åsikter. Om du röstar på dem, eller betalar medlemsavgift är egentligen föga intressant.
Jag kan kalla dig för höger om du vill det istället...
Kollektivavtal är förutsättning nummer ett när det gäller lönesättning. Alla arbetsplatser med anställda skall vara anslutna till kollektivavtal. Politisk styrning är inte ett måste, men kan bli det om klyftorna ökar ännu mer.
Att staten säljer ut alla företag som kan fungera på en marknad gör att endast låglönebranscher finns kvar i statlig/kommunal eller landstingsregi och det blir en omöjlighet att ha kontroll över skenande klyftor.
Utbud och efterfrågan är en värdelös modell för lönesättning då marknadstänk per automatik aldrig kan leda till ökad social rättvisa.
Jag har inte sagt att du tycker att det är dåligt att folk söker sig till låglöneyrken, däremot hävdar du att de får skylla sig själva för att de väljer omsorgs-, pedagogik-, vård- eller renhållningsrelaterade yrken. Yrken utan vilka vårt samhälle fullkomligt skulle rasa samman. En del gör det eftersom de inte orkar eller vill utbilda sig kanske, en del gör det för att det är passande under studietiden att jobba extra inom dessa områden, men en mycket stor del gör det för att de inser vikten av denna typen av yrke och tycker om att ta hand om människor oberoende om lönen är hög eller ej. Det är tur att vi har dessa människor och i min idealvärld skulle glappet mellan dem och de som rör sig i den mer marknadsanpassade världen vara i det närmaste försumbart (det som skulle skilja skulle i princip vara studielånskostnaderna). Hur kommer det sig till exempel att en lärare med minst 4 års utbildning tjänar ca 22 000 på ett heltidsarbete medan en outbildad löpandebandarbetare eller lagerarbetare kan tjäna 3-4 000 kronor mer i månaden, är det rättvisa?
Jag vet inte vilken värld du befinner dig i, men om du tror att alla sjukskrivna är det pga. rökning eller fetma så får du nog ta dig en titt i statistiken.
Det finns också en enormt stor andel sjukskrivna som är det av psykologiska orsaker, vilken bestraffning skall de ha tycker du?
Alltför många arbetar också alltför mycket vilket är ett oerhört problem. Normalarbetstiden på många arbetsplatser är idag inte 40 timmar utan snarare 60 medan det finns människor som går arbetslösa. Tänk, bara på dessa 20 extra timmar skulle en ny halvtidstjänst kunna skapas. Om vi dessutom gick ner till 35 eller 30 timmars vecka så har vi en ny heltid, och dessutom mindre arbetsbelastning på personen som idag jobbar 60 timmar och därmed minskad risk för sjukdom.
"däremot hävdar du att de får skylla sig själva"
SvaraRaderaNej, inte "skylla sig själva". Jag förutsätter att människor inte är korkade utan har valt sitt yrke med vetskap att lönen är låg men prioriterat andra värden och är nöjda med sitt val. Som du skriver kan man t ex göra detta val för att man inte "orkar eller vill utbilda sig". Personen gjorde alltså ett medvetet val att slippa gå på en utbildning, med vetskapen att priset han fick betala för detta var en lägre lön. Jag ser inte detta som bättre eller sämre än en annan person som gjort andra val. Vi har alla olika prioriteringar.
"Hur kommer det sig till exempel att en lärare med minst 4 års utbildning tjänar ca 22 000 på ett heltidsarbete medan en outbildad löpandebandarbetare eller lagerarbetare kan tjäna 3-4 000 kronor mer i månaden, är det rättvisa?"
Kort svar: Ja.
Lite längre svar: Eftersom läraren har valt att bli lärare, trots dålig lön får man anta att han ser detta som mer givande, roligt, omväxlande etc än att stå vid ett löpande band och prioriterar detta. Om löpandebandarbetstagaren är avundsvärd, varför byter då inte läraren jobb? Det går inte att resonera så att en lärare eller annan grupp gör större nytta och därför bör ha mer lön. Löpande bandarbetaren kanske tillverkar trycksvärta till skolböckerna eller backspeglar till våra ambulanser och är också en viktig samhällskugge.
Det är detta som är så finurligt med utbud/efterfrågan. Lönen på impopulära, tråkiga jobb som ingen vill ha går upp och lockar därför ändå till sig folk. Lönen på populära stimulerande jobb går ner och blir därför inte överetablerade.
Du har en väldig förmåga att tillskriva mig saker jag inte har sagt. Jag har inte sagt att alla sjukskrivna är det pga rökning eller fetma. Vad jag sa är att de personer som blir försörjda av sina medmänniskor p g a hälsoproblem och inte gör vad läkarna rekommenderar dem för att bli av med problemen bör bli av med sjukpenningen. Detta är ingen bestraffning. Det är inte konstigare än om jag säger till mina barn: "Nu har jag lagat punktering på din cykel 10 ggr senaste månaden. För att slippa göra detta för all framtid vill jag att du slutar cykla genom all glassplitter i tunneln i Aberga, annars får du laga punkteringen själv i fortsättningen". Att ställa krav att personen själv tar ett visst ansvar för att lösa sin situation är inget straff eller hjärtlöst, tvärtom.
Din liknelse med cykelpunkan hade varit hållbar om sjukskrivningarna såg ut som du målar upp dem. Det gör de inte riktigt. Dessutom har du fortfarande en mycket märklig grundinställning när det gäller sjuka. Nämligen att de är det pga. egna val. Visst gäller detta för ett litet litet fåtal måhända, men knappast för den större massan.
SvaraRaderaEnligt ditt resonemang borde jobb inom IT-sektorn, läkare, jurist vara låglönejobb. Så ser inte verkligheten ut. De anses vara mer värda (trots att de sällan eller aldrig ger mer till samhället än vårdbiträden eller lärare gör) och ger därför högre lön. Det är dessutom otroligt mansdominerade yrken vilket är den allra största förklaringen, medan lärare (främst då grund- och förskola) och vårdyrken är dominerade av kvinnor. Utbud/efterfrågan kan du få kalla det hur mycket du vill, men det är inte någonting annat än en rejäl portion förakt och diskriminering.
Du talar ju emot dig själv då du inte anser att den som står vid ett löpande band, och har gjort ett medvetet val att inte utbilda sig, inte skall ha lägre lön. Medan andra som har gjort samma medvetna val skall ha det.
Jag är själv delvis frilansande sångare och vet att det är en låglönebransch som heter duga också trots en enorm efterfrågan och ett ytterst litet utbud av arbetstagare som håller någon högre klass.
Jag hittar inte på de saker som jag skriver, men en del finner man kanske ut mellan raderna i det du skriver.
Forskning säger emot ditt påstående att sjukdom inte är en följd av egna val för många. Jag har hört läkare säga att sjukskrivning skulle kunna halveras om alla valde att äta/dricka rätt, motionera och sluta röka. Jag roade mig med att googla lite för att se om jag hittade något stöd för detta och hittade massor. Här är ett smakprov:
SvaraRaderahttp://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelandenarkiv2002/rokningokarriskenforsjukskrivning.5.41910ff611583f6abe480002211.html
Tycker jag då att vi inte ska ge rökare, tjockisar eller soffliggare sjukpenning? Nej, det har jag inte påstått. Folk har rätt att göra dåliga val här i livet och få hjälp att komma tillrätta med dem. Vad jag säger är att om inte den sjukskrivna själv tar sitt ansvar och försöker rätta till sina problem bör hjälpen från sammhället reduceras.
"Enligt ditt resonemang borde jobb inom IT-sektorn, läkare, jurist vara låglönejobb"
Nu måste jag ha förklarat dåligt. Varför tror du det? Enligt mitt resonemang har alla jobb där utbud/efterfrågan fungerar som den ska "rätt" lön. Vad som är rätt lön kan variera i tid beroende på hur populärt det är (utbud av arbetskraft) och hur många arbetstillfällen marknaden kan svälja (efterfrågan).
Det finns dock enstaka branscher där jag inte tycker utbud/efterfrågan fungerar något vidare. Exempel på det är VD-löner och bolagsstyrelserlöner. Den yttersta toppen är för smal så de som sitter där kan bevilja höga löner och fallskärmar till varann på ett osmakligt sätt. Vad ska du kalla mig nu? Kommunist? :-)
Vad det gäller löner för kvinnor och män finns det ett otal exempel på att de som hävdar att ett yrke är ett låglöneyrke därför att många kvinnor jobbar där har fel. Varför har t ex brandmän dåligt betalt? Varför har industriarbetare dåligt betalt? Varför har inte lönerna för tandläkare och läkare gått ner nu här fler kvinnor än män utbildar sig till detta?
"Du talar ju emot dig själv då du inte anser att den som står vid ett löpande band, och har gjort ett medvetet val att inte utbilda sig, inte skall ha lägre lön. Medan andra som har gjort samma medvetna val skall ha det."
Det här stycket förstod jag inte alls.
Förövrigt råder jag dig i all välmening att sluta läsa mellan raderna. Du är inte bra på det.
Det var vänligt av dig, men jag kommer nog inte sluta med detta.
SvaraRaderaSen när tillhörde industriarbetarna låglönetagare? Med låglönejobb menar jag jobb som ligger på 17-18 000 kronor i snitt. Jag vet inga industrijobb som riktigt är där nere och grumlar.
Då det gäller din hänvisningsartikel så ser jag att astma förefaller vara en av de vanligaste orsakerna också till luftvägsåkommor som i sin tur är den vanligaste orsaken till sjukskrivning (troligtvis då korttidssjukskrivningar knappast långtids-). Astma är (icke oomtvistat) till stor del en produkt av vår hygienhysteri, skall vi straffa människor som vägrar städa 1 gång i veckan istället för 3 gånger om dagen?
Varför skall vi straffa missbrukare överhuvudtaget förresten? Självklart skall hjälp erbjudas och man skall i möjligaste mån söka förmå människor att ta sig ur sitt missbruk, vare sig detta är alkoholism, nikotinism, "kolhydratism" eller något annat.
Jag skall försöka förklara meningen som du inte förstod.
Du sa att det var OK att industriarbetare tjänar mer än lärare av div. olika anledningar och ansåg att detta var rimligt. Medan du inte alls verkar tycka att det är rimligt att vårdbiträdet tjänar bättre än i nuläget. Brandmänen är undantaget som bekräftar regeln, men har trots allt Ob-tillägg och övertidsersättningar som inte en lärare är berättigad till.
Det känns inte som att vi kommer så mycket längre i denna disussion dessvärre dock...
Okey, det är ju upp till dig att ideligen bemöta argument som aldrig framförts, men räkna med att motdebattören kan bli lite frustrerad. Det blir lite halmdocka (http://sv.wikipedia.org/wiki/Halmdocka) av det hela, vilket kan vara bra om man vill vinna en debatt, men inte om målet är att försöka förstå hur sin motdebattör resonerar.
SvaraRadera"Med låglönejobb menar jag jobb som ligger på 17-18 000 kronor i snitt."
Det finns enligt scb inga sådana jobb. I deras databas är yrket med lägst genomsnittlig månadslön "Övriga djuruppfödare och djurskötare" med en månadslön på 18 400 kr, se http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____21752.aspx
"skall vi straffa människor som vägrar städa 1 gång i veckan istället för 3 gånger om dagen?"
Teoretiskt sätt, ja. Om en enad läkarkår säger till en patient att det enda sättet för dina grannar och kompisar ska slippa försörja dig är att du ändrar livsstil och patienten vägrar göra det anser jag att försörjningsplikten för grannar och kompisar ska dras ner till ett minimum, oavsett om det gäller städning, rökning, motion eller annat. Jag säger teoretisk eftersom det naturligtvis inte är möjligt eller önskvärt att ha städkontrollanter hemma hos folk för att kolla detta.
Dock vänder jag mig mot att kalla detta ett straff. Det är intet straff utan det är att kräva eget ansvar hos människor.
Jag vänder mig också emot att kalla alla fel människor gör för missbruk och därmed frånta dem allt ansvar för situationen. Är de otrogna är de sexmissbrukare och kan inte hjälpa det. Äter de för mycket är de kolhydratister o s v. Alla kan trapporna istället för hissen. Alla kan sluta röka om de är tillräckligt motiverade. Att inte ge en rökande luftvägspatient sjukpenning om han inte slutar röka ger ytterligare motivation och hjälper honom.
Angående undantag om bekräftar regeln om det du påstår att kvinnojobb per automatik är låglönejobb: Ta en till på tabellen från scb jag hänvisade till ovan! Av dessa 20 lägst betalda yrken är, om jag räknat rätt, nio stycken mansdominerade. Väldigt jämt mellan könen alltså. Det verkar vara gott om undantag om bekräftar regeln.
Tage Danielsson, Grallimatik (1966):
SvaraRadera§24. Exempel på tillämpning av vissa idiotiska uttryck:
E. Undantaget bekräftar regeln
Med hjälp av detta idiotiska uttryck kan man uppställa vilken regel som
helst och därpå bekräfta den med valda undantag.
Regel: Det regnar alltid om somrarna.
Undantag: Det är vackert väder ibland.
Regel: I Sovjetunionen vårdar man sig om sina kulturpersonligheter.
Undantag: De som sitter i fängelse.
Regel: Sveriges konung heter Axel Liffner.
Undantag: Att han inte gör det.
Samtliga dessa regler har således undantag och är följaktligen sanna.
Det var en löjlig SCB-rapport som de knappast kan stå för själva ens som du skickade. Vårdbiträden står exempelvis inte ens med, och om någon hävdar att ett vårdbiträde har högre månadslön än 21 400, ja då bör de nog sinnesundersökas. Jag räknar till att åtminstone 13 av de yrken som nämns i din tabell är klart kvinnodominerade dvs. 7 mansdominerade, dessutom finns det inget i tabellen som visar vad män och kvinnor inom varje yrkesområde tjänar. Normalt är att kvinnor som är djurskötare, barnskötare, växtodlare eller symaskinsoperatörer tjänar sämre än männen inom samma yrke.
SvaraRaderaOm vi dessutom tittar på de 20 med högst genomsnittlig månadslön återfinner vi inte ett enda kvinnodominerat yrke. Detta är en betydligt tydligare värdemätare då det naturligtvis finns män som tillhör lägre värderade grupper.
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____60122.aspx
Titta även på denna tabell och sluta snacka!
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____149077.aspx
Alla fel går inte att skylla på missbruk och alla missbrukare är det inte alltid synd om. Att tro att krav och måsten tar en missbrukare ur ett missbruk är djupt okunnigt dock.
Det är ofta krav och måsten som skapat missbruket från första början.
Jag kan säga direkt att du har totalt fel när det gäller kraven på rökaren med lungsjukdomar. Jag har själv jobbat inom vården och vet mycket väl att de flesta allvarligt lungsjuka absolut inte är rökare längre. Det klarar de helt enkelt inte av. Om du tror att det är någon stor samhällsekonomisk vinst att få bort det lilla fåtalet undantag så får du väl fortsätta tro det. Jag kan inte hindra dig...
Naturligtvis måste någon form av krav kunna ställas på människor, men den typ av krav som du pratar om har jag svårt att se som lösningar på problemet. Det som ser ut som den enklaste lösningen är sällan den bästa och mest lyckosamma.
"Vårdbiträden står exempelvis inte ens med, och om någon hävdar att ett vårdbiträde har högre månadslön än 21 400, ja då bör de nog sinnesundersökas."
SvaraRaderaHär är statistiken för vårdpersonal:
http://www.scb.se/Pages/SalariesSearch.aspx?id=259066
Notera att män och kvinnor inom yrket har precis samma lön i medel, 22 100 kr/mån.
Menar du på fullt allvar att personalen på SCB är sinnessjuka? Jag väljer nog ändå att tro mer på SCB än på dina jämförelsevis begränsade iakttagelser.
Huruvida ett yrke är kvinno- eller mansdominerat går att se i andra tabeller på SCB. Om du bemödar dig med att leta, vilket jag gjorde, kommer du att se att du har fel när du hävdar att 13 av de 20 låglönejobben är kvinnodominerade.
"Om vi dessutom tittar på de 20 med högst genomsnittlig månadslön återfinner vi inte ett enda kvinnodominerat yrke."
Du har fel igen. Ska jag peka ut de kvinnodominerade åt dig, eller vill du leta själv i statistiken? Nu var det ju förövrigt ditt påstående att kvinnodominerade jobb per automatik ger LÅG lön jag ville motbevisa och då är statistik på högsta löner ganska oväsentligt.
"Att tro att krav och måsten tar en missbrukare ur ett missbruk är djupt okunnigt dock. Det är ofta krav och måsten som skapat missbruket från första början."
Nu är det ju inte heroinister vi pratar om utan en person som motionerar för lite, äter fel eller röker. Jag tror visst krav hjälper. Här tror vi helt enkelt olika.
"Jag kan säga direkt att du har totalt fel när det gäller kraven på rökaren med lungsjukdomar."
Okey, så nu har du dömt ut både SCB som sinnesjuka och Lennart Nathells avhandling. Visst, auktoritetstro ska man vara lite försiktig med, men tycker du inte att du lägger väl stor vikt vid dina egna iakttagelser jämfört med befintligt statistik och experters forskningsrapporter?
Först och främst - vårdyrken är inte detsamma som vårdbiträde vilket var det jag pratade om. I vårdyrken ingår även sjuksköterskor och undersköterskor t. ex. Skillnaden är dessutom nästan 1000 kronor i månaden mellan män och kvinnor inom vårdyrkena så var du hittar dina uppgifter det vet inte jag.
SvaraRaderahttp://www.scb.se/Pages/TableAndChart____28318.aspx
Jag har inte sagt att alla yrken per automatik blir låglöneyrken bara för att det är kvinnodominerade yrken. Däremot är det betydligt vanligare att så är fallet, det utesluter naturligtvis inte att det finns mansdominerade låglöneyrken. Jag sa i min förra kommentar just detta. Då kommer nästa diskussion in, nämligen hur många utlandsfödda eller andra generationens invandrarmän som finns i dessa manliga låglöneyrken.
Jag vill för övrigt gå med på ytterligare ett mansdominerat yrke nämligen övriga serviceyrken som jag tidigare räknade som kvinnodominerat. Siffrorna är fortfarande 12 (eller möjligtvis 11,5)-8.
Jag har inte dömt ut SCB som sinnessjuka vilket jag hoppas att du förstår. SCB hävdar så vitt jag vet inte någonstans att vårdbiträden skulle tjäna mer än dessa låglöneyrken, däremot är de ihopklumpade med andra yrkesgrupper med högre löner, vilket jag i och för sig är ett ganska märkligt sätt att visa statistik. Jag sa att den som hävdar att vårdbiträden tjänar mer än 21 400 i månaden behöver sinnesundersökas, SCB har ingenting med detta att göra.
När det gäller statistiken så bör man kunna tolka lite granna, för detta krävs en del kunskap.
Man kan inte läsa statistik i blindo, det gäller att förstå vad varje rubrik egentligen innehåller och det undrar jag om du verkligen gör. Jag äger absolut inte kompetens nog varken på detta område eller många andra att säga emot statistik, och det gör jag inte heller om du verkligen läser vad jag skriver. Däremot anser jag mig ha kompetens nog att se vad som står i statistiken. Vad läser du exempelvis in i "demonstatörer, uthyrare m.fl"? Vad läser du in i "husdjursuppfödare, husdjursskötare" (här är könsfördelningen i princip jämn, men män tjänar å andra sidan bättre än kvinnor inom yrket)? Vad läser du in i "Maskinoperatörer, blekning, färgning, tvättning"? Om man läser det sista som enbart maskinoperatörer så får man en mycket mansdominerad grupp. Man kan dock läsa in lite mer och få yrkesgrupper som domineras antingen av kvinnor, eller av män med invandrarbakgrund. Dvs. två grupper som rankas lågt på den sociala stegen och som har lön därefter.
Hur du sedan får fram ett enda kvinnodominerat yrke bland de 20 högst avlönade är för mig en gåta. Dessutom är det av oehörd relevans att lyfta fram det faktum att dessa 20 yrken är så kraftigt mansdominerade då det visar just på den strukturella diskriminering och värdering av arbetskraft och yrkesval som genomsyrar hela samhället.
Värdepappermäklare: män. 83 % kv. 17 %
VD:ar och verkschefer: män 92 % kv. 8 %
Forskningschefer etc: män 86 % kv. 14 %
Ämbetsmän/politiker: Hittar dessvärre ingen siffra :(
Driftschefer: Män 65-92 % kv. 8-35 %
Försäljning- och marknadschefer män 82 % kv. 18 %
Läkare: Män 59 % kv. 41 %
Personalchefer: män 52 % kv. 48 %
Reklam-/PR-chefer: män 56 % kv. 44 %
Ekonomichefer etc män 64 % kv. 36 %
Flygledare: Män 60 % kv. 40 %
IT-chefer: män 80 % kv. 20 %
Övr.Chefer Spec.områden: män 81 % kv. 19 %
Chefstjänstemän intr.org. män 55-70 % kv. 30-45 %
Chefer inom mindre företag: män 71-77 % kv. 23-29%
Driftschefer byggverksamhet: män 92 % kv. 8 %
Advokater/Åklagare: män 61 % kv. 31 %
Domare: Hittar dessvärre ingen siffra
Övr.Drift-verksamhetschefer: Män 84 % kv. 16 %
Inköps-distr.chefer: Män 88 % kv. 12 %
Det betyder att för att du skall få rätt så måste merparten av alla domare vara kvinnor, eller merparten av alla ämbetsmän och politiker...
Faktum är att du fick rätt...
SvaraRaderaDomare: män 47 % kv. 53
Ämbetsmän/Politiker: män 62 % kv. 38 %
Om du nu fick tillräckligt rätt för att verkligen "make a point" låter jag dock vara osagt...
SvaraRaderaNej, i kategorin vårdyrken ingår inte sjuksköterskor och andra högre utbildad personal. De har en egen kategori i statistiken.
SvaraRadera** Utdrag från SCB **
[ 513 ] Vård- och omsorgspersonal
Sköter och sysselsätter barn inom barnomsorg; övervakar och hjälper elever; biträder vid undersökning, behandling och omvårdnad av patienter; biträder vid laboratorieprovtagning; hjälper äldre, handikappade och utvecklingsstörda i deras vardagsliv; utför annat biträdande vård- och omsorgsarbete.
Kvinnor Män Totalt
22100 22100 22100
**********************
I mina sökningar domineras även personalchefer och reklamchefer av kvinnor, men vi kanske tittade på olika år eller åldrar. Jag sökte på 2008 och alla åldrar. Men det spelar ingen roll. Ditt påstånde blev osant redan efter första kvinnodominerade yrket.
Vilket kvinnodominerat yrke tänker du då på?
SvaraRaderaDomare? Det är ju i princip 50-50! Du kan inte mena på allvar att du kallar detta ett kvinnodominerat yrke!
Du har dessutom fel när det gäller vård- och omsorgsarbete. Jag visade dig aktuell statistik på området och det skiljer ca 900 kronor i månaden mellan män och kvinnor. Det är direkt komiskt att du anser dig kunna argumentera emot det faktum att kvinnor, invandrare, ungdomar diskrimineras på arbetsmarknaden bl. a när det gäller lönesättning.
Nu är du ärligt talat ute på riktigt djupt vatten...
När det gäller personalchefer vet jag återigen inte var du hittar dina fantasisiffror.
SvaraRaderaMina "fantasisiffror" hittar jag som sagt i SCBs databaser. Just när det gäller personalchefer finns en färdig tabell på http://www.scb.se/Pages/PressRelease____289989.aspx om du bläddar ner lite. Strax över 60% kvinnor...
SvaraRaderaNär det gäller vårdpersonal kan du gå till http://www.scb.se/Pages/SalariesSearch____259066.aspx och söka på t ex "Sjukvårdsbiträde" så kommer du till grupp 513 som jag hänvisade till.
Nu tillskriver du mig argument jag inte sagt igen... Jag har överhuvudtaget inte diskuterat diskriminering hittills. Det enda jag har gjort är att påstå att ett kvinnodominerat yrke inte per automatik leder till ett låglöneyrke, och påpekat felaktigheter du gjort då du räknat kvinno- respektive mansdominerade yrken i topp- respektive bottenlistor.
Nu tänkte jag börja diskutera diskriminering:
* Jag hävdar att kvinnor inte är diskriminerade när det gäller lönesättning jämfört med män.
* Hur det är med invandrare är jag för dåligt insatt för att ha en åsikt. Min gissning är att lönesättningen är något skev, men inte extrem. Större problem är att invandrare har problem att få jobb överhuvudtaget, åtminstone i paritet med sin utbildning.
* När det gäller ungdomar är det en definitions- och värderingsfråga. Hur mycket tycker vi att erfarenhet ska värderas? I yrken där man hela tiden utvecklas och blir skickligare med tiden kan man ju knappast tycka att det är diskriminerande att en äldre har högre lön än en yngre, men hur ska man se på ett jobb där man är fullärd efter en månad? Är det i dessa jobb OK att man kommer in på en lön och behåller ingångslönen (uppräknad med inflation) hela sin livstid? Jag har själv ingen stark och genomtänkt åsikt här.
OK, nu är jag färdig med diskussionen. Det går inte att diskutera med sådan ignorans. Tack för visat intresse.
SvaraRaderaSynd. Jag hade hoppats på en uppfriskande diskussion angående lönediskriminering mellan könen. Detta är nämligen lite av mitt specialområde.
SvaraRaderaTack själv!
Maria