Rosengård

"Just nu brinner Rosengård" skanderade Janne Josefsson i SVT-programmet debatt ikväll. Suck säger jag. Jag anser att Janne J hade en helt sned approach till problemet, det visade sig ganska tydligt lite senare i debatten då han attackerade en talesman för den islamiska förening som blivit vräkt från sina lokaler, med frågor om vad denne tyckte om Usama Bin Laden. Vad i hela fridens namn har kravaller i Rosengård riktade mot polisen och en kontraktsuppsägning av en lokal med Bin Laden att göra? Janne Josefsson hade antagligen redan innan debatten bestämt sig för vad som var orsaken. Jag är ganska övertygad om att de ungdomar som nu är ute och bränner bilar och kastar sten inte är några djupt troende ungdomar från Islamic Youth Center. Det är våldsverkare och människor som redan hyser ett hat emot polisen och myndigheter och som ser sin chans att få utlopp för sina aggressioner. Jag vet inte vad som var anledningen till uppsägningen av kontraktet mer än att man ville ha annan verksamhet i lokalerna, nämligen en "boskola" för nyanlända till Sverige, som aldrig har bott i en lägenhet förut. Detta känns som en ganska vettig verksamhet och jag tror inte att den islamiska föreningen har något emot detta. Det som är synd är ju att de inte har fått någon annan lokal att vara i. Jag vet inte hur mycket de har försökt att finna någon men uppenbarligen har de inte hittat någon och kanske borde tidsfristen för vräkningen förlängts något. Polisen gör ju bara sitt jobb då de avhyser människor som inte har någon juridisk rätt att vistas i lokalerna.
Man borde kanske ifrån kommundelsnämnden arbeta för att en ny lokal hittas åt denna förening, men som sagt jag tror inte att det är de ungdomar som tidigare gick till denna lokal 5 gånger per dag för att be som är ute och kastar sten just nu. Därför vet jag inte om det skulle få stopp på kravallerna.
De åsikter som tyvärr en mängd svenskar har om Islam späs på av Janne Josefssons uppenbart partiska förhållningssätt i debatten, det är oprofessionellt och rent av pinsamt att en journalist ger sig på en man på det vis som han gjorde bara för att mannen råkar ha skägg. Är ett stort yvigt skägg någon som gör att man är självmordsbombare och terrorist? Dumheter säger jag, man kan väl vara djupt troende och tro på vissa regler och traditioner utan att vara våldsförespråkare (även om jag själv i grunden tycker att religion gör mer skada än nytta, men jag vänder mig emot att man säger att en religion är på ett visst sätt utifrån några enstaka individer). Mannen i fråga gjorde dock inte särskilt god reklam för sin förening då han hela tiden beskyllde polisen för kravallerna. Polisen som, som sagt, endast skötte sitt jobb. Det tydde på en stor okunnighet om demokrati och svenska lagar, vilket jag kan tycka är lite oroande.

Självklart ska vi ha utrymme i vårt land för människor med alla trosuppfattningar och livsåskådningar, men det är också viktigt att religionen aldrig står över de demokratiskt beslutade lagarna. Det är också viktigt tycker jag att man, som auktoritet, lärare och förebild vilket man är som Imam, Präst, Pastor eller Rabbi, har kunskap om och också förespråkar att man ska efterfölja de lagar och normer som finns i det land där man bor vare sig man själv håller med eller ej. Sen kan man självklart kritisera och tycka vad man vill men man får inte tala om religionen som något som står över nationella och internationella lagar.

Nu har som sagt detta ganska lite med kravallerna i Rosengård att göra egentligen. I den frågan håller jag faktiskt, även om det bär mig emot, med Nyamko Sabuni och även Mehmet Kaplan som företräder mitt parti och även polismannen som gästade debattstudion (som var född och uppvuxen i Rosengård) - nämligen att detta är ett föräldraproblem i första hand.
Föräldrar måste bli bättre på att tackla och styra sina ungdomar. Vi kan inte enbart lasta samhället och institutioner för alla problem som uppstår. Självklart finns det strukturella brister i vårt samhälle och det finns saker som man kan skylla på stat, kommun och landsting. Men man kommer inte ifrån att man har ett visst ansvar då man skaffar barn att vara kapabel att uppfostra dem, att göra sitt bästa för att ge dem den kärlek och skolning som de behöver i vad man anser vara rätt och fel, men också i vad samhället anser vara rätt och fel för annars får man inte fram funktionella medborgare. De ungdomar som nu kastar sten och eldar bilar är inte funktionella samhällsmedborgare som det är just nu tyvärr, det låter fruktansvärt att säga och jag vill inte att det ska klinga kristallnatt om mitt uttalande. Jag menar inte att de är brända och aldrig kan förbättra sig, men i den situation de befinner sig just nu så är de inte på rätt köl riktigt. Jag vet ju naturligtvis inte hur mycket deras föräldrar har försökt, de kanske har gjort allt som står i deras makt. Men om det är så att man känner att ens makt inte räcker till så måste man som förälder själv inse att man behöver utomstående hjälp i form av socialtjänst eller liknande. Jag tror faktiskt att ungdomsvåldet skulle kunna fås ner markant med ytterligare begränsningar i tillgängligheten på alkohol, liknande den gamla motboken. Jag tror att det är viktigt att låta barn vara barn en längre period än vad de är idag. Det är ju idag inte ovanligt att se 11-åriga flickor med smink till exempel. Det händer att jag ser barn i 10-11årsåldern ute fredagkvällar efter 23 rökande som skorstenar. Jag kanske är konservativ i denna fråga men jag har svårt att tro att det är nyttigt. Jag tror också att vi som vuxna på allvar måste börja tampas lite med de ungdomskulturer som finns idag. Man vill inte att det ska uppstå tramsiga debatter som Siewert Öholms 80-talsparodi till debatt då hårdrocksbandet W.A.S.P skulle debatteras, men visst finns det anledning att ifrågasätta mycket av det som ungdomar stoppar in i sina huvuden med hjälp av TV, datorer och TV-spel. Klädmode - hur långt ner i åldrarna som det är OK att trender går? De kvinnliga förebilder som tonårstjejer matas med idag i form av Paris Hilton, Nicole Richie, blondinBella, Linda Rosing och deras image att verka mer korkade än vad de i själva verket är, tycker jag också att man ska försöka göra något åt, och då även de manliga motsvarigheterna såsom exempelvis gangstarappare, K2-fighters osv (tycker inte att det finns så tydliga individer som är värda att namnge som på den kvinnliga sidan, det handlar mer om generell machokultur) och kanske framförallt många fotbollsspelare som inte själva förstår vilka förebilder och ikoner de faktiskt är. Självklart finns inte den fullständiga lösningen endast här heller, men om man försöker att vända den utveckling som har lett till dessa problem så kanske man har kommit en bit på väg. Usch, jag skäms nästan då jag läser över hur konservativ och stiff jag framstår men jag står faktiskt för alla dessa åsikter. Jag börjar väl bli gammal... hmm