Det är låååångt till nästa val, det är det. Samtidigt har jag dock svårt att se hur man på denna långa tid ska kunna komma överens inom de rödgröna partierna om att skapa ett regeringsalternativ. Stefan Löfwén, Socialdemokraternas nya ordförande verkar nämligen inte det minsta intresserad av att samregera med vare sig Miljöpartiet eller Vänsterpartiet. Han har visserligen inte kommit med mängder av besked om vilken politik han har tänkt sig att Socialdemokraterna skall stå för inför nästa val, men de besked som har kommit är mer flirter med allianspartierna än flirter med de forna kamraterna i (Mp) och (V).
Att Löfwén vill se en ny energipolitisk uppgörelse över blockgränserna betyder i praktiken en ny uppgörelse där (Mp), (C) och (V) lämnas utanför och där man öppnar upp ännu mer för nybyggnation av kärnkraft. Det är naturligtvis ett taktiskt drag för att splittra alliansen och därmed öppna upp en kamp om regeringsmakten mellan endast moderaterna och Socialdemokraterna. De andra partierna ses inte som särdeles intressanta utan mest irriterande flugor som kan viftas bort. Jag tror att Löfwéns mål är att kunna bilda egen sosseregering efter nästa val och sedan söka stöd i riksdagen från olika partier beroende på fråga. Utrikespolitiskt och näringspolitiskt kan de få stöd från moderaterna och i skattefrågor kan de få stöd av i första hand Vänsterpartiet. Jag tror dock inte att Löfwén kan räkna med att en sådan strategi lyckas. Inga av de andra partierna kommer godkänna en minoritetsregering enbart bestående av Socialdemokrater. Det är ett mycket misslyckat val av Löfwén att välja den väg han nu gett sig in på. Det är nämligen en väg som leder bort från ett lyckat maktskifte, dvs. så länge inte sossarna får helt egen majoritet i riksdagen och det förefaller väl ändå föga sannolikt. Jag vill precis lika gärna som Socialdemokrater runtom i landet se ett regeringsskifte, och jag tycker att det vore väldigt kul att se Miljöpartiet i regeringsställning, detta känns emellertid mycket avlägset just nu. Åh vad jag är ledsen över att inte Lena Sommestad blev ny ordförande för sossarna istället :(
Mitt råd till Stefan Löfwén är i alla fall att börja prata framtid och miljöpolitik, ungdomsarbetslöshet och nedrustning, skattepolitik och småföretagarpolitik istället för motsatsen. Hittills har han mest pratat om dåtid och kärnkraft, jobbpolitik och vapenförsäljning, anti-återreglering och storföretagarpolitik - det är inga frågor som han kan räkna med stöd från vare sig Miljöpartiet eller Vänsterpartiet i. Ännu har inte Löfwén trampat i klaveret inför gemene man, men politiskt har han skjutit sig i benet. Låt oss hoppas att han har bandage att linda om såret med för annars blir det ett mycket splittrat val 2014...
Intressant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar