Bangla Road

Under gårdagen befann jag mig i helvetet... eller så nära man enligt mig kan komma i alla fall. Jag är ingen överdriven moralist, även om jag har ganska fasta principer som jag håller hårt på från och till, men det finns gränser för hur open minded och tolerant man kan vara! Jag har vid ett antal tillfällen under den tiden jag har bott i Thailand varit inne och slagit klackarna i taket på Bangla Road i Patong, en av Thailands mest besökta bargator. Det finns dock annat än barbesöken och alkoholintaget som upprör mig, nämligen den äckliga, hänsynslösa och respektlösa människohandel som pågår här dagligen.
Igår blev det bara för mycket och jag var nästan på väg att ge mig in i handgemäng med två australiensiska idioter i 25-30 årsåldern. Jag hade redan innan jag stötte på dessa korkskallar bevittnat ett antal köp av prostituerade både män, kvinnor, pojkar och flickor och var därför nära kokpunkten då jag gick för att köpa med mig mat hem:

Blasfemi OK eller ej?

De senaste dagarna har debatten om Lars Vilks, Yttrandefrihet och Knut Westergaard gått het igen, det har talats om att muslimer blivit kränkta eller sårade men en hel del muslimer har också blivit sårade av debatten runt islam, det har talats om yttrandefrihet, det har talats om diplomatiska konflikter, det har talats om "Jihad-Jane"(som avslöjades som en mindre begåvad kanske till och med mentalt handikappad drogmissbrukare), Lars Vilks har med lysande galna ögon talat om att försvara sig med yxa, man har försvarat yttrandefrihet både till höger och vänster och muslimskt håll och det har anklagats och hotats, det har talats om arresteringar på Irland, dessa arresteringar har blivit häktningar etc. etc. I slutändan har allt visat sig vara en bluff där inte någon har häktats för några brottsförberedelser gentemot Lars Vilks utan för helt andra brott.

Zimbabwier får äta sig mätta!

Det är hemskt tragiskt att se, men glädjande att åtminstone några fler människor i Zimbabwe fått äta sig mätta de senaste dagarna.

Naturligtvis skall inte festande på elefantkadaver uppmuntras normalt sett, men situationen är extrem i det sydostafrikanska landet och det är dessutom oerhört positivt att de här människorna valde att äta en självdöd elefanttjur och att inte svälten i Zimbabwe har fått människor att bli tjuvskyttar i större utsträckning än vad som skett.
När skall omvärlden få upp ögonen och göra något för detta stackars land och denna stackars befolkning med en korrupt, sinnessjuk och fullständigt maktgalen idiot vid makten i form av Robert Mugabe?

Varför ska USA, NATO och numera till och med Sverige åka runt i världen och kriga för demokrati i vissa länder men inte i andra, där regimen är nog så ond och har kostat både förtvivlan, ekonomiskt haveri och till och med liv?
Jag tror att Morgan Tsvangirai, som är oppositionsledare men samtidigt premiärminister, har gjort sitt bästa för att få landet på fötter igen sedan han tilläts tillträda, men detta är tyvärr ett omöjligt ppdrag så länge Mugabe sitter kvar som president och sätter käppar i hjulet för varje beslut som i våra ögon, och de svältande människornas ögon, kan tyckas vara vettigt.

Mera Thailand

Att makten borde ges tillbaka till folket i Thailand, precis som de rödklädda demonstranterna tillhörande rörelsen UDD (United front of Democracy against Dictatorship) i Bangkok begär, råder det ingen tvekan om där är nog väldigt många beredda att hålla med, det finns dock några aber som bör poängteras;

Den nuvarande regeringen är tillsatt av Thailands författningsdomstol som har varit inblandad i varje premiärministers tillsättande och avsättande efter militärkuppen 2006. Detta i sig är väl visserligen inte särdeles demokratiskt men det är heller inte motsatsen då militären åtminstone i teorin inte ska styra vad författningsdomstolen beslutar.
Författningsdomstolen skall vara en oberoende institution och har till uppgift att övervaka den politiska situationen i landet, den tillsattes av militärjuntan i samband med militärkuppen.

Korruptionen i Thailand slår nya rekord...(uppdaterad version)

Det känns lite märkligt att befinna sig i ett land där ett revolutionsförsök pågår... Då jag befinner mig ca 6-7 timmars bilfärd från Bangkok märker man inte av så mycket av de demonstrationer som pågår i huvudstaden. Jag har däremot stött på extra utposterade militärpolis i en ganska löjlig uniform. För att citera filmen Yrrol så var den "lite bögig, men väldigt parant.." :)