A-kasseavgiften för en koreograf och en metallarbetare är mer än 4 gånger högre än för en läkare eller civilingenjör, detta trots att de båda senare yrkesgrupperna har betydligt högre löner än de båda förstnämnda.
Regeringen motiverar dessa skillnader med att det är högre arbetslöshetsrisk i kultursektorn och industrisektorn.
Precis som skribenterna i Aftonbladet, Minna Krook och Mikael Romell, anser jag att det snarare vore ännu viktigare att skydda dessa utsatta arbetsgrupper. Det handlar inte bara om koreografer och metallarbetare utan också om restaurangarbetare, om musiker, om byggarbetare och många andra yrkesgrupper i vilka regeringen är mån om att hålla ner lönerna.
Läkare är självfallet en viktig arbetsgrupp, men betyder det att man ska skapa ett läge där människor blir läkare enbart därför att det är lukrativt och ger hög status? Ska inte läkaryrket vara ett kall? Är man viktigare som läkare än som lärare? Själv har jag utbildat mig lika länge som en läkare, men ingångslönen för mitt yrke är lite mer än hälften av vad en nyutexad läkare får. Jag tror inte heller att det handlar så mycket om hur viktiga vissa yrken är för den sittande regeringen, utan jag tror främst att det handlar om att göra livet så lätt som möjligt för de som har höga inkomster och stora förmögenheter.
Kulturarbetare ses av regeringen bara som kommunister och flummare, restaurangarbetare skall fortsätta vara slavar i samhällsmaskineriet. Alla som inte är höginkomsttagare skall veta om att de är utbytbara och mindre värda. Jag tycker att höga löner skall ges för att ett yrke är oattraktivt och svårt. Läkaryrket är absolut det sistnämnda men definitivt inte oattraktivt. Lägg in i läkarexamen att man är tvungen att arbeta minst 2 år sammanlagt under sin yrkesverksamma tid i ett fattigt land för läkare utan gränser eller liknande organisationer, och sänk lönen med 10 000 kronor. Läkare har höga studieskulder, men varför ska det vara lättare för en läkare att betala tillbaka sina studieskulder än för kulturarbetare, eller lärare som ofta har lika lång utbildning och lika höga studielån?
När det gäller studielån kanske inte byggarbetare och restaurangarbetare har lika höga sådana, men varför i hela fridens namn skall de betala högre a-kasseavgifter och därmed straffas för att de valt de yrken de har?!
I motsats till artikelskribenterna så inväntar jag inga svar från nuvarande regering. Jag vet vad svaren är och det enda som kan göra någon skillnad är att vi får en ny regering i höst. En regering som vill ta itu med arbetslösheten. Som vill ordna så att trygghetssystemen finns där för alla, och som vill att alla har råd att betala in sina a-kasseavgifter! Under nuvarande regering så har bidragsberoendet ökat trots att det var något som alliansen i valrörelsen 2006 sa sig vilja motverka. Maria Larsson kan komma med vilka lögner hon vill, men hon talar emot kalla fakta. Alliansen har arbetat i EU för att förändra fattigdomsdefinitionen inom EU för att deras politik inte skall se misslyckad ut och för att kunna dölja de ökande inkomstklyftorna. De resonerar att om de lyckas trolla bort siffror i statistiken så finns inte problemet länge. Det handlar tydligen inte om människor i dessa cyniska politikers ögon, utan om siffror på papper eller en dataskärm.
Man fasar också då man ser artiklar om att förtroendet för regeringen är högt, trots deras fruktansvärt orättvisa politik som enbart syftar till att förbättra för de som har det bra och lätt samt försämra för de som har det dåligt och svårt. Har folk glömt bort Robin Hood? Har människor glömt bort vad de tyckte om orättvisor då de var små? När ska människor sluta acceptera att livet är orättvist? Så här dumma tror inte jag att svenska folket är egentligen, frågorna leder svaren. Varför frågar man inte istället människor vad de tycker om sjukförsäkringarna, om a-kassan, om fackavgifterna, om den försämrade välfärden, om försämringarna inom SJ efter alla avregleringar och utförsäljningar? Då skulle man få helt andra svar än vad som visas i dessa mätningar.
Intressant
lördag 24 juli 2010
torsdag 22 juli 2010
Miljöpartiet, ett grönt parti och varken vänster, höger eller mitt.
Jag står för att jag tillhör något som kan uppfattas som en vänsterfalang av miljöpartiets väljarskara. Partiet som sådant däremot ÄR inte något vänsterparti. De är heller inte något högerparti eller egentligen något mittenparti. Det finns inga mittenpartier, man står på den ena eller andra sidan i de flesta frågor. När det gäller vissa frågor är ju till och med Kristdemokraterna vänster...
Per Ankersjö skrev igår en debattartikel i Aftonbladet där han hävdar att Miljöpartiet mörkar och för sina väljare bakom ljuset genom att hävda att man är ett mittenparti. Jag förstår inte riktigt vad han menar att han har för belägg för detta. De saker han räknar upp är ju faktiskt inte sanna. Miljöpartiet är inte plötsligt fientliga mot friskolor. De hävdar fortfarande att friskolor utgör ett bra komplement till den kommunala skolan och att dessa erbjuder bra alternativ till de som har andra behov än normen. Att de inte kommer driva på i 120 för fler friskolor handlar enbart om kompromisser och en anpassning till den koalition de skall ingå i efter valet. Centerpartiet har ju själva förhandlat bort en av sina största hjärtefrågor, nämligen nej till kärnkraften. Det känns som det kanske största väljarsveket i modern tid.
Miljöpartiet har alltid varit ett jämställdhetsvurmande parti (Det ter sig ganska uppenbart med tanke på varianten med ett manligt och ett kvinnligt språkrör), men trots det verkar Ankersjö tro att det skulle vara en vänsterpartianpassning att vara för kvotering i bolagsstyrelser eller fler öronmärkta föräldramånader. Läs läxan är mitt tips till Ankersjö!
När det gäller privatiseringar så har Miljöpartiet aldrig varit emot privatiseringar som bidrar till framsteg och förbättring, men alltid varit emot privatiseringar bara för privatiserandets skull. En privatisering av akutsjukvården har aldrig varit något som Miljöpartiet har stöttat på något sätt. För övrigt inte privatisering av sjukvården överhuvudtaget! Exempelvis står det på Mp:s hemsida som så här: "För att garantera en någorlunda likartad och rättvis vårdstruktur i hela landet är vi mot försäljning eller överlåtelse av driften av offentligt ägda sjukhus till vinstutdelande aktörer. Vi vill även fortsättningsvis att vården skall vara behovsstyrd och inte styrd av marknaden."
Vad i detta citat är svårt att förstå för Per Ankersjö?
Då det gäller grön skatteväxling är inte Miljöpartiet ensamma om att vilja genomföra dessa, utan har med sig båda sina samarbetspartners på detta förslag, och de skattehöjningar som Ankersjö nämner i sin debattartikel är ju just en del av den gröna skatteväxlingen. Höjd koldioxidskatt, kilometerskatt är exempel. Den höjda arbetsgivaravgiften vet jag inte var han får ifrån. Inget av de Rödgröna partierna har pratat om någon höjning av arbetsgivaravgiften utom i ett fall, nämligen att ta bort den sk. "McDonalds-subventionen". Dvs. att sänka arbetsgivaravgiften för alla de som anställer unga människor. Tror ni att en sådan sänkning kommer en advokatbyrå eller en körskola, vilka inte har någon möjlighet att anställa unga människor till godo? Nej, förslaget med en sänkning för alla som nyanställer istället känns mer rimligt och har en betydligt större träffyta.
Fastighetsskatten kommer inte återinföras enligt tidigare modell utan kommer att totalförändras, för att inte drabba människor på det sätt som tidigare var fallet. Läs på Ankersjö, är återigen mitt tips!
Miljöpartiet har drivit frågan om arbetstidsförkortning under lång tid, det är ingen vänsteranpassning. Det är snarare resten av partierna som anpassat sig till moderaterna eftersom de var det enda parti som 1971 var emot 40 timmars arbetsvecka. De allra flesta såg på den tiden en vidare förkortning av arbetstiden som en naturlig del av framtidens arbetsmarknad. Läs på Ankersjö!
Ankersjö nämner om och om igen fördubblade arbetsgivaravgifter för unga, vilket på korrekt svenska betyder: samma arbetsgivaravgifter för alla, men däremot en rejält nedskuren arbetsgivaravgift vid nyanställning vare sig det är en ung eller gammal person som anställs.
Rut-avdraget är en subvention av en specifik bransch som främst tillhandahåller tjänster som traditionellt och med rut-avdraget, nyttjats av högavlönade människor i första hand. Att subventionera bort rika knösars skattebrott är något som ingen vettig människa borde vilja ställa sig bakom.
Visst har rut gett några enstaka jobb, det råder det ingen tvekan om, men inte alls i den utsträckning att det gör någon egentlig skillnad för arbetsmarknaden som helhet. Det känns lika meningsfullt som friåret, båda sakerna ger vissa positiva effekter men de är båda slag i luften som dessutom absolut inte ger några långsiktiga lösningar på problemen med arbetslöshet.
När det gäller tågmonopolet så ropar Miljöpartiet i kör till och med med amerikanska republikaner. Man har nämligen i USA bestämt sig (och de allra flesta både republikaner och demokrater står bakom idén) för att återförstatliga järnvägen och tågtrafiken för att kunna samordna trafiken bättre.
Även i Storbritannien vill man återmonopolisera, likaså i Nya Zeeland. När det gäller tågtrafiken så är De Facto privatisering inte av godo!
Att Mp ställt sig tveksam till utförsäljningen av apoteket är också av kvalitativa skäl. Det handlar inte om att vurma för monopol eller förstatligande, utan att tjänster och varor som vård och mediciner skall vara lika tillgängliga för alla oavsett inkomst, bostadsort, sjukdom eller handikapp. Återigen; till och med republikanerna i USA är med på att apoteken skall bli delstatliga då de privata drugstores som funnits i landet enbart inneburit försämringar, svårigheter att få tag i mediciner, okunnig personal osv.
Mina sista ord till Ankersjö är följande: Miljöpartiet är ett grönt parti i första hand. Man fattar beslut utifrån ett grönt perspektiv och utifrån en vision om ett långsiktigt hållbart och fritt samhälle. Det går inte att placera in miljö eller rättvisa till höger eller vänster.
Att säga att Miljöpartiets politik inte är liberal anser jag vara synnerligen okunnigt.
Det är tråkigt att man som medlem i det, tillsammans med Folkpartiet, mest personlighetsförändrade partiet känner att man måste beskylla andra partier för just personlighetsförändring och falsk marknadsföring. Jag tycker nog att centerpartister borde se till att hålla rent framför sin egen dörr först och främst! Jag påminner: KÄRNKRAFTKÄRNKRAFTKÄRNKRAFTKÄRNKRAFTKÄRNKRAFT
Intressant
Per Ankersjö skrev igår en debattartikel i Aftonbladet där han hävdar att Miljöpartiet mörkar och för sina väljare bakom ljuset genom att hävda att man är ett mittenparti. Jag förstår inte riktigt vad han menar att han har för belägg för detta. De saker han räknar upp är ju faktiskt inte sanna. Miljöpartiet är inte plötsligt fientliga mot friskolor. De hävdar fortfarande att friskolor utgör ett bra komplement till den kommunala skolan och att dessa erbjuder bra alternativ till de som har andra behov än normen. Att de inte kommer driva på i 120 för fler friskolor handlar enbart om kompromisser och en anpassning till den koalition de skall ingå i efter valet. Centerpartiet har ju själva förhandlat bort en av sina största hjärtefrågor, nämligen nej till kärnkraften. Det känns som det kanske största väljarsveket i modern tid.
Miljöpartiet har alltid varit ett jämställdhetsvurmande parti (Det ter sig ganska uppenbart med tanke på varianten med ett manligt och ett kvinnligt språkrör), men trots det verkar Ankersjö tro att det skulle vara en vänsterpartianpassning att vara för kvotering i bolagsstyrelser eller fler öronmärkta föräldramånader. Läs läxan är mitt tips till Ankersjö!
När det gäller privatiseringar så har Miljöpartiet aldrig varit emot privatiseringar som bidrar till framsteg och förbättring, men alltid varit emot privatiseringar bara för privatiserandets skull. En privatisering av akutsjukvården har aldrig varit något som Miljöpartiet har stöttat på något sätt. För övrigt inte privatisering av sjukvården överhuvudtaget! Exempelvis står det på Mp:s hemsida som så här: "För att garantera en någorlunda likartad och rättvis vårdstruktur i hela landet är vi mot försäljning eller överlåtelse av driften av offentligt ägda sjukhus till vinstutdelande aktörer. Vi vill även fortsättningsvis att vården skall vara behovsstyrd och inte styrd av marknaden."
Vad i detta citat är svårt att förstå för Per Ankersjö?
Då det gäller grön skatteväxling är inte Miljöpartiet ensamma om att vilja genomföra dessa, utan har med sig båda sina samarbetspartners på detta förslag, och de skattehöjningar som Ankersjö nämner i sin debattartikel är ju just en del av den gröna skatteväxlingen. Höjd koldioxidskatt, kilometerskatt är exempel. Den höjda arbetsgivaravgiften vet jag inte var han får ifrån. Inget av de Rödgröna partierna har pratat om någon höjning av arbetsgivaravgiften utom i ett fall, nämligen att ta bort den sk. "McDonalds-subventionen". Dvs. att sänka arbetsgivaravgiften för alla de som anställer unga människor. Tror ni att en sådan sänkning kommer en advokatbyrå eller en körskola, vilka inte har någon möjlighet att anställa unga människor till godo? Nej, förslaget med en sänkning för alla som nyanställer istället känns mer rimligt och har en betydligt större träffyta.
Fastighetsskatten kommer inte återinföras enligt tidigare modell utan kommer att totalförändras, för att inte drabba människor på det sätt som tidigare var fallet. Läs på Ankersjö, är återigen mitt tips!
Miljöpartiet har drivit frågan om arbetstidsförkortning under lång tid, det är ingen vänsteranpassning. Det är snarare resten av partierna som anpassat sig till moderaterna eftersom de var det enda parti som 1971 var emot 40 timmars arbetsvecka. De allra flesta såg på den tiden en vidare förkortning av arbetstiden som en naturlig del av framtidens arbetsmarknad. Läs på Ankersjö!
Ankersjö nämner om och om igen fördubblade arbetsgivaravgifter för unga, vilket på korrekt svenska betyder: samma arbetsgivaravgifter för alla, men däremot en rejält nedskuren arbetsgivaravgift vid nyanställning vare sig det är en ung eller gammal person som anställs.
Rut-avdraget är en subvention av en specifik bransch som främst tillhandahåller tjänster som traditionellt och med rut-avdraget, nyttjats av högavlönade människor i första hand. Att subventionera bort rika knösars skattebrott är något som ingen vettig människa borde vilja ställa sig bakom.
Visst har rut gett några enstaka jobb, det råder det ingen tvekan om, men inte alls i den utsträckning att det gör någon egentlig skillnad för arbetsmarknaden som helhet. Det känns lika meningsfullt som friåret, båda sakerna ger vissa positiva effekter men de är båda slag i luften som dessutom absolut inte ger några långsiktiga lösningar på problemen med arbetslöshet.
När det gäller tågmonopolet så ropar Miljöpartiet i kör till och med med amerikanska republikaner. Man har nämligen i USA bestämt sig (och de allra flesta både republikaner och demokrater står bakom idén) för att återförstatliga järnvägen och tågtrafiken för att kunna samordna trafiken bättre.
Även i Storbritannien vill man återmonopolisera, likaså i Nya Zeeland. När det gäller tågtrafiken så är De Facto privatisering inte av godo!
Att Mp ställt sig tveksam till utförsäljningen av apoteket är också av kvalitativa skäl. Det handlar inte om att vurma för monopol eller förstatligande, utan att tjänster och varor som vård och mediciner skall vara lika tillgängliga för alla oavsett inkomst, bostadsort, sjukdom eller handikapp. Återigen; till och med republikanerna i USA är med på att apoteken skall bli delstatliga då de privata drugstores som funnits i landet enbart inneburit försämringar, svårigheter att få tag i mediciner, okunnig personal osv.
Mina sista ord till Ankersjö är följande: Miljöpartiet är ett grönt parti i första hand. Man fattar beslut utifrån ett grönt perspektiv och utifrån en vision om ett långsiktigt hållbart och fritt samhälle. Det går inte att placera in miljö eller rättvisa till höger eller vänster.
Att säga att Miljöpartiets politik inte är liberal anser jag vara synnerligen okunnigt.
Det är tråkigt att man som medlem i det, tillsammans med Folkpartiet, mest personlighetsförändrade partiet känner att man måste beskylla andra partier för just personlighetsförändring och falsk marknadsföring. Jag tycker nog att centerpartister borde se till att hålla rent framför sin egen dörr först och främst! Jag påminner: KÄRNKRAFTKÄRNKRAFTKÄRNKRAFTKÄRNKRAFTKÄRNKRAFT
Intressant
onsdag 21 juli 2010
HAHAHAHAHA!!!!
OK, är det här verkligen svaret för att ta fokus från Littorin, valfusk, ministeravgångar och kriminalitet i regeringen?!
Vänsterpartiet har tydligen flest riksdagskandidater som är eller har varit skyldiga kronofogden pengar. Jag vet inte vad jag ska säga om journalistiken annat än För tusan gubbar!!!
OK, jag håller med om att man ska syna eventuella framtida makthavare, men för det första är det ju inte någon tydlig skillnad mellan Vänsterpartiet och Folkpartiet (50-49) så jag förstår inte riktigt varför det ska basuneras ut med stor fet rubrik att detta skulle vara ett stort problem för Lars Ohly och Vänsterpartiet. Dessutom handlar det inte om kandidater på realistiskt valbar plats.
Om man plockar ut de kandidater som faktiskt står på valbar plats blev plötsligt Moderaterna "topparti hos kronofogden", vojne vojne, antagligen ligger reinfeldt sömnlös hela nätterna över detta!
Det här var kanske det löjligaste jag har sett i syfte att sänka förtroendet för någon, eller några. Personliga problem kan alla hamna i och alla kan göra dåliga affärer eller klanta sig.
Många av de här personerna har säkert gjort de flesta av sina misstag redan innan de blev politiker eftersom det kan ta tid att bli av med både betalningsanmärkningar och skulder. Om man har skulder på 1,8 miljoner är det ingenting man bara skojar bort i en handvändning (även om jag har svårt att förstå hur man kan skrapa ihop skulder på sådana belopp).
Det skulle vara trevligt att se sakpolitik behandlas också i media och inte bara skandaler eller försök till att producera skandaler.
Slutligen vill jag ställa en liten fråga; Är riksdagskandidater med ekonomiska problem - vilka till största delen dessutom står utanför valbar plats - verkligen jämförbara med utrikesministrar indirekt, eller direkt inblandade i folkmord i Sudan och Bosnien (hur kan man förresten vara inblandad i ett företag tuppen heter Adolf H(!) Lundin?)? Är skulder hos kronofogden verkligen jämförbara med valfusk, Green Wash-priser till en miljöminister, ansvar för en kollaps av djurtransportkontroller?
tisdag 20 juli 2010
Fler höger än vänster...
Det enda positiva man kan få ur den undersökning som publicerades för ett par dagar sedan är att vänster- + mittväljare utgör över 50 % av väljarkåren.
Det är dock tragiskt att så många människor känner sig som tydligt högerorienterade på den politiska kartan. Jag tror inte att människor riktigt förstår vad de faktiskt menar när de kallar sig höger.
Om man frågar människor om de tycker att ersättningsnivåerna i a-kassan skall vara sämre, sjukförsäkringsvillkoren skall vara sämre och pensionerna skall vara sämre så tror jag inte att svaret skulle bli ja. Om man frågar människor om de tycker att det är rimligt och bra att samhällsklyftorna är stora, ökar och att dessa skall fortsätta öka blir nog inte svaret ja. Om man frågar människor om de tycker att fattiga bara får skylla sig själva så tror jag inte att svaret blir ja. Plötsligt har människor blivit mer vänster, eller möjligtvis mitt, än höger...
Denna undersökning visar tyvärr återigen att människor generellt är ganska dåligt insatta i politik generellt, vad de olika partierna står för och vad ideologierna och visionerna de olika partierna har som grund egentligen innebär.
Jag tror också att allt för få tänker på de konsekvenser det faktiskt får om just de själva blir rikare och tjänar mer pengar.
Fler människor blir därmed fattigare, och andra mister möjligheten att få det bra.
Jag tycker att det är tragiskt att det är mer modernt och accepterat idag att vara egoist och skita i allt och alla än att visa solidaritet med andra människor samt djur och natur.
Låt oss alla hålla tummarna för att detta förändras och att solidaritet, empati och medkänsla återigen kan bli något som är modernt och genomsyrar samhället.
Dessutom får vi hålla tummarna för att alla de väljare som anser sig tillhör mittfåran väljer de bästa mittenpartierna (Miljöpartiet och möjligtvis Socialdemokraterna)!
Sist men inte minst: Om det är så att människor verkligen värderingsmässigt och ideologiskt skulle vara höger i allmänhet så undrar jag varför "de nya moderaterna" ändrat sin retorik för att den ska låta mer vänstervriden än tidigare? Varför försöker moderater hävda att de stå på de små människornas sida och att de slåss för arbetarnas rätt om det vore så att människor verkligen inte var småvänster lite till mans?
Läs också gärna:
Peter Andersson
Intressant
Det är dock tragiskt att så många människor känner sig som tydligt högerorienterade på den politiska kartan. Jag tror inte att människor riktigt förstår vad de faktiskt menar när de kallar sig höger.
Om man frågar människor om de tycker att ersättningsnivåerna i a-kassan skall vara sämre, sjukförsäkringsvillkoren skall vara sämre och pensionerna skall vara sämre så tror jag inte att svaret skulle bli ja. Om man frågar människor om de tycker att det är rimligt och bra att samhällsklyftorna är stora, ökar och att dessa skall fortsätta öka blir nog inte svaret ja. Om man frågar människor om de tycker att fattiga bara får skylla sig själva så tror jag inte att svaret blir ja. Plötsligt har människor blivit mer vänster, eller möjligtvis mitt, än höger...
Denna undersökning visar tyvärr återigen att människor generellt är ganska dåligt insatta i politik generellt, vad de olika partierna står för och vad ideologierna och visionerna de olika partierna har som grund egentligen innebär.
Jag tror också att allt för få tänker på de konsekvenser det faktiskt får om just de själva blir rikare och tjänar mer pengar.
Fler människor blir därmed fattigare, och andra mister möjligheten att få det bra.
Jag tycker att det är tragiskt att det är mer modernt och accepterat idag att vara egoist och skita i allt och alla än att visa solidaritet med andra människor samt djur och natur.
Låt oss alla hålla tummarna för att detta förändras och att solidaritet, empati och medkänsla återigen kan bli något som är modernt och genomsyrar samhället.
Dessutom får vi hålla tummarna för att alla de väljare som anser sig tillhör mittfåran väljer de bästa mittenpartierna (Miljöpartiet och möjligtvis Socialdemokraterna)!
Sist men inte minst: Om det är så att människor verkligen värderingsmässigt och ideologiskt skulle vara höger i allmänhet så undrar jag varför "de nya moderaterna" ändrat sin retorik för att den ska låta mer vänstervriden än tidigare? Varför försöker moderater hävda att de stå på de små människornas sida och att de slåss för arbetarnas rätt om det vore så att människor verkligen inte var småvänster lite till mans?
Läs också gärna:
Peter Andersson
Intressant
söndag 18 juli 2010
Propotionerna är orimliga!
Jag undrar över lite saker: Mona Sahlin mobbas, kritiseras och anses opålitlig mestadels pga. en sak; nämligen den så kallade "Toblerone-affären". Denna skedde för 12 år sedan. Det hela är utrett, återbetalt, Mona har betalat sitt pris och trots detta tagit sig tillbaka vilket är otroligt imponerande. Den skandal som Mona stod för då för 12 år sedan dras hela tiden upp i debatten av borgerliga bloggare, politiker, debattörer och väljare som något slags försvar mot alla de skandaler som den nuvarande regeringen har stått för de senaste 4 åren. Kom igen nu va, samt Jinge skriver på sina bloggar om den sittande regeringens skandaler.
Det är en ryslig läsning som lätt ger mardrömmar att se svart på vitt vad Sveriges regering egentligen är fylld av för ena fifflare! Varför tas inte allt detta bluffmakeri upp dagligen i media?
Media skall visserligen vara opartiska och inte företräda någon sida, men jag förstår inte varför inte fifflandet inte har varit och är en större grej! Och varför har inte människor lagt alla dessa skandaler på minnet? Borde det inte ingå i bedömningen av reinfeldt som statsminister hur väl han skött sig i utnämningarna av ministrar? Borde det inte ingå i bedömningen att han själv under tiden som proffspolitiker begått brottsliga handlingar (dessutom betydligt mera nyligen än Mona Sahlin)?
Att till exempel minister Billström efter att media avslöjade hans obetalda TV-licens, valde att betala för hela perioden sedan han flyttade hemifrån ser jag bara som ögontjäneri och falskhet. Maria Borelius försökte ju samma sak, men tji fick hon, det blev omedelbart adjöss istället. Känns det verkligen rimligt att jämföra allt detta fiffel, fusk och ekonomisk brottslighet med Mona Sahlins Toblerone-affär? Jag tycker åtminstone inte detta.
Visst är det så att man inte kan kräva att politiker skall vara prickfria och über- supermänniskor som aldrig begår misstag eller lockas av billiga affärer eller svarta pengar, men man kan kräva att de under tiden som de innehar, eller har innehaft politiska förtroendeuppdrag, skall hålla sig borta från kriminella handlingar. Detta har inte en enda av de nämnda ministrarna lyckats med. Även om Littorin inte var minister när han påstås ha köpt sex så var han proffspolitiker. Även om Reinfeldt inte var statsminister när han betalade svarta barnflickor så var han proffspolitiker, även om Billström inte var migrationsminister när han struntade i TV-licensen så var han proffspolitiker etc.
Det handlar alltså INTE om att man kräver att politikerna skulle ha ett prickfritt förflutet, det handlar INTE om att man inte ska få ha varit en "vanlig" människa. Utan att proffspolitikerna åtminstone skall kunna hålla fingrarna ur syltburken då de fått folks förtroende att inneha och utföra politiska uppdrag, i synnerhet som riksdagsman/kvinna och regeringstjänsteman/kvinna eftersom dessa är ytterst ansvariga för stiftandet av de lagar som de kräver att människor i allmänhet skall följa.
Man kan prata om moralpanik och att politiker också är människor hur mycket man vill, men nog är det ändå så att ett fungerande samhälle trots allt till stor del bygger på en någorlunda gemensam moral och en någorlunda gemensam syn på lag och ordning. Moral är skapad, det är inte något som är konstant, eller något vi föds med, men det är fortfarande oerhört viktigt för att samhället skall kunna hålla ihop!
Jag är människa och rätt fattig faktiskt, men har ändå inte alls några problem att hålla mig borta från att begå brottsliga handlingar såsom fuskbyggen, strunta i att betala TV-licens, köpa sex, ge mig in i drogträsket, sitta med i styrelser för tvivelaktiga oljebolag, ha med låtsasexamina på mitt CV etc. och hade jag dessutom en riksdagsmannalön, eller en ministerlön så skulle det vara än mer otänkbart och dessutom fruktansvärt onödigt och obegåvat att göra någonting svart, omoraliskt eller olagligt!
Trots alla dessa lik som inte ens ligger i garderoben utan snarare fullt synliga mitt på hallmattan, så anser sig ett flertal moderater ändå ha utrymme för förtalskampanjer och smutskastningskampanjer gentemot andra politiker.
Jag tycker det hela är direkt komiskt och förväntar mig att väljarna tar sitt förnuft till fånga i höst och ser till att byta bort denna kriminellt belastade regering!
Intressant
Det är en ryslig läsning som lätt ger mardrömmar att se svart på vitt vad Sveriges regering egentligen är fylld av för ena fifflare! Varför tas inte allt detta bluffmakeri upp dagligen i media?
Media skall visserligen vara opartiska och inte företräda någon sida, men jag förstår inte varför inte fifflandet inte har varit och är en större grej! Och varför har inte människor lagt alla dessa skandaler på minnet? Borde det inte ingå i bedömningen av reinfeldt som statsminister hur väl han skött sig i utnämningarna av ministrar? Borde det inte ingå i bedömningen att han själv under tiden som proffspolitiker begått brottsliga handlingar (dessutom betydligt mera nyligen än Mona Sahlin)?
Att till exempel minister Billström efter att media avslöjade hans obetalda TV-licens, valde att betala för hela perioden sedan han flyttade hemifrån ser jag bara som ögontjäneri och falskhet. Maria Borelius försökte ju samma sak, men tji fick hon, det blev omedelbart adjöss istället. Känns det verkligen rimligt att jämföra allt detta fiffel, fusk och ekonomisk brottslighet med Mona Sahlins Toblerone-affär? Jag tycker åtminstone inte detta.
Visst är det så att man inte kan kräva att politiker skall vara prickfria och über- supermänniskor som aldrig begår misstag eller lockas av billiga affärer eller svarta pengar, men man kan kräva att de under tiden som de innehar, eller har innehaft politiska förtroendeuppdrag, skall hålla sig borta från kriminella handlingar. Detta har inte en enda av de nämnda ministrarna lyckats med. Även om Littorin inte var minister när han påstås ha köpt sex så var han proffspolitiker. Även om Reinfeldt inte var statsminister när han betalade svarta barnflickor så var han proffspolitiker, även om Billström inte var migrationsminister när han struntade i TV-licensen så var han proffspolitiker etc.
Det handlar alltså INTE om att man kräver att politikerna skulle ha ett prickfritt förflutet, det handlar INTE om att man inte ska få ha varit en "vanlig" människa. Utan att proffspolitikerna åtminstone skall kunna hålla fingrarna ur syltburken då de fått folks förtroende att inneha och utföra politiska uppdrag, i synnerhet som riksdagsman/kvinna och regeringstjänsteman/kvinna eftersom dessa är ytterst ansvariga för stiftandet av de lagar som de kräver att människor i allmänhet skall följa.
Man kan prata om moralpanik och att politiker också är människor hur mycket man vill, men nog är det ändå så att ett fungerande samhälle trots allt till stor del bygger på en någorlunda gemensam moral och en någorlunda gemensam syn på lag och ordning. Moral är skapad, det är inte något som är konstant, eller något vi föds med, men det är fortfarande oerhört viktigt för att samhället skall kunna hålla ihop!
Jag är människa och rätt fattig faktiskt, men har ändå inte alls några problem att hålla mig borta från att begå brottsliga handlingar såsom fuskbyggen, strunta i att betala TV-licens, köpa sex, ge mig in i drogträsket, sitta med i styrelser för tvivelaktiga oljebolag, ha med låtsasexamina på mitt CV etc. och hade jag dessutom en riksdagsmannalön, eller en ministerlön så skulle det vara än mer otänkbart och dessutom fruktansvärt onödigt och obegåvat att göra någonting svart, omoraliskt eller olagligt!
Trots alla dessa lik som inte ens ligger i garderoben utan snarare fullt synliga mitt på hallmattan, så anser sig ett flertal moderater ändå ha utrymme för förtalskampanjer och smutskastningskampanjer gentemot andra politiker.
Jag tycker det hela är direkt komiskt och förväntar mig att väljarna tar sitt förnuft till fånga i höst och ser till att byta bort denna kriminellt belastade regering!
Intressant
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)