Jag är stolt Miljöpartist. Ekologismen och de gröna idéerna ger svar som varken höger- eller vänsterideologierna har givit mig tidigare. För mig är ideologin viktig, men jag är också på det klara med att Miljöpartiet inte är Sveriges största parti, vilket gör kompromisser nödvändiga om man vill få igenom åtminstone lite av sin politik.
Den senaste veckans rabalder och spaltmeter i media om den migrationspolitiska uppgörelsen och det så kallade flirtandet mellan Miljöpartiet och regeringen äcklar mig ärligt talat. Det är okunnigt och det är riktigt dålig journalistik. Miljöpartiet har aldrig utgivit sig för att vara ett socialistiskt parti och har inga som helst förpliktelser att alltid bara samarbeta med Vänstern och Sossarna. Inte heller är Miljöpartiet ett borgerligt parti och är inte intresserade av att bli en del av borgerligheten. Den svenska blockpolitiken är skapad av journalister och en del politiker som inte kan få in i sina skallar att politiken kan ha andra dimensioner än höger-vänster, än blått-rött än klass mot klass, eller kamp mot/med fackföreningsrörelsen. Vi står för de andra dimensionerna. Vi är Gröna, vi är vänster och höger, upp och ner, framåt och bakåt, mitten av mitten och samtidigt inget av det. Journalister måste lära sig detta. Vi är det tredje alternativet, vi är inte en del av varken det ena gråa, eller det andra gråa blocket.
De som framförallt har lett tramset i sociala medier är Vänsterpartister, men de har ackompanjerats av sossar också. Vänsterpartister som under ett halvt sekel gett stöd till Socialdemokratiska regeringar vilka förslag dessa regeringar än har kommit med. Detta stöd har givits utan att ett enda uns inflytande givits tillbaka som tack. Vänsterpartister skall inte kritisera någon annan för att lägga sig platt och sälja ut sin själ. Vänsterpartiet har aldrig använt sina möjligheter och inte drivit igenom en enda sak under sin 90-åriga historia, men när nu Miljöpartiet gör det för att försöka få igenom lite grön politik så verkar magen vända sig ut och in på varenda Vänsterpartist och Socialdemokrat i landet. Jag tycker att det är synd då jag ser Vänsterpartiet som Mp:s viktigaste allierade i en mängd frågor och jag trodde att (V) såg det på samma sätt.
Jag skall villigt erkänna att jag inte är helt nöjd med den migrationspolitiska överenskommelsen, det kan jag lova att inte heller Maria Ferm är (och för all del inte de mindre borgerliga partierna heller). Det man dock kan vara nöjd med är de nya saker som vi lyckades få igenom. De somaliska familjernas möjlighet till återförening och papperslösas rätt till skolgång. Det här är otroligt viktiga besked för massor av människor. Naturligtvis skulle man önska att vi fått igenom stopp för tvångsavvisningarna och definitivt löfte om sjukvård för papperslösa, men det blir istället nästa steg att kämpa för.
Vi i Mp vill ha förändring, vi vill ta varje möjlighet som vi kan att genomdriva den nödvändiga samhällsomställningen. Att skapa det nya Sverige som kan gå i bräschen för omställningen globalt. Är det så att regeringen ger oss den möjligheten på ett antal områden, ja då är vi beredda att prata om saken. Är det så att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ger oss möjligheten så är vi beredda att prata med dem. Är det så att vi blir största parti i nästa val, ja då är vi beredda att driva igenom ännu mer grön politik. Det är inte makten som är intressant utan det politiska innehållet, vad som sägs och görs. Vi Miljöpartister är varken höger, eller vänster, vi är varken röda eller blå. Vi är GRÖNA och ingenting annat.
Jag tycker nu att nog har sagts om den ovannämnda överenskommelsen. Låt oss bara hålla tummarna för att Maria Ferm tillsammans med främst Kd och C lyckas övertyga Billström om att mänskliga rättigheter är viktigare än kostnadsberäkningar.
Jag tycker också att det är synd att Vänsterpartiet så hårt attackerar det parti som står dem närmast i utrikespolitiska, migrationspolitiska och fördelningspolitiska frågor. Jag antar att det är för att vinna vänsterväljare från oss då Vänsterpartiet uppenbarligen tycker att det är viktigare att vi är små än att de själva blir tillräckligt stora för att vinna inflytande över politiken. Om de verkligen ville växa så borde de väl vinna Socialdemokratiska väljare som tror på socialismen fortfarande. Om man skall växa så är det de stora partierna som man måste "sno" väljare ifrån, inte de andra småpartierna.
Nog sagt om detta nu.
Det finns dock något som jag tycker är viktigt och det är att Gustav Fridolin och Åsa Romson som partiets språkrör gick ut och talade om för media och allmänheten att det inte blir någonting med att sitta i någon moderatledd regering som ett femte alliansparti. Punkt slut!
Det krävs tydlighet i denna fråga. Jag som miljöpartist vet ju mycket väl att vi inte kommer göra detta, och inte är intresserade av att sitta i en regering som för en sådan människo-, djur- och miljöfientlig politik som den som förs av den sittande administrationen.
Aldrig någonsin skulle vi sitta i en regering och ställa oss bakom "arbetslinjen". Aldrig någonsin skulle vi sätta oss i en regering och gå med på att bygga ny kärnkraft. Aldrig någonsin skulle vi sitta i en regering som beviljar licensjakt på varg. Aldrig någonsin skulle vi sätta oss i en regering som stoppat avvecklingen av Sveriges pälsfarmer. Aldrig någonsin skulle vi sätta oss i en regering som nästan fördubblat den svenska vapenexporten.
Dessutom går det inte att sitta i en regering där inte något av de andra partierna vaknat ur tillväxtvurmsdvalan. Så länge partierna tror att evig ekonomisk tillväxt är möjlig så är det omöjligt att fullt ut förhandla, och att försöka föra riktig grön politik.
Ja, som sagt. Min uppmaning till Gustav och Åsa är att gå ut och ända de spekulationer som florerar i media. Tala om för väljare, för borgare, för socialister, för alla mittemellan och för media att Miljöpartiet inte kommer sitta i en högerregering punkt slut!
Intressant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar