fredag 2 januari 2009

Regnskogen

På sistone har blogandet blivit ganska koncenterat på Israel och Gazaremsan, men även om man inte kan skriva för mycket om detta vill jag bredda mitt utbud lite och något som jag tycker skrivs och pratas lite för lite om dessa dagar är skövlingen av de tropiska regnskogarna och urskogarna.

Jag har själv arbetat som volontär i den atlantiska regnskogen i Brasilien, eller rättare sagt den spillra som finns kvar av denna en gång blomstrande skog. Det finns idag endast öar utspridda över framförallt delstaterna Bahia, Minas Gerais, Rio de Janeiro, São Paolo, Esperito Santo, Santa Catarina, Paraná och Rio Grande do Sul. 7% återstår idag av den gröna vägg som mötte de landstigande portugiserna för ca 500 år sedan. I det området där jag befann mig i Minas Gerais så var boskapsskötsel den stora orsaken till att skövling hade ägt rum. Man var tvungen att få hagar och betesmark till kor och får, dessutom var man tvungen att odla foder till dessa djur. Mellan 1940 och 1985 så länsade man i princip området på skog och lämnade kvar enstaka öar som inte var sammanbundna med varandra vilket resulterade i massdöd bland djur och växter, det ska tilläggas att det finns en mängd djur- och växtarter i området som är endemiska (dvs. de finns enbart på denna plats) och försvinner dessa så står de inte att finna någon annanstans i världen.

De tropiska regnskogarnas ekosystem är rysligt känsliga eftersom träd, buskar och djur ofta lever i symbios och är beroende av varandra. Avverkar man en sorts träd eller en djurart försvinner så kan en hel skog gå under vilket skedde i detta område. Nu arbetar man för att bygga korridorer av en bra mix av träd för att binda samman dessa öar av skog, även lokalbefolkningen är inkluderade i detta arbete och får hjälp att hitta sätt att överleva med skogen som inkomstkälla genom att göra hud- och hårvårdsprodukter bland annat av det som skogen kan ge. Endast 1 % av regnskogens växter har analyserats i medicinskt syfte, trots att man vet att det antagligen finns en outsinlig källa av läkeväxter som skulle kunna bota en mängd sjukdomar som härjar i världen. Problemet med de skogskorridorer som anläggs är att det finns krafter som vill stoppa detta arbete. Främst företag som utvinner Bauxit, vilket finns stora reserver av i den metallhaltiga jorden. Bauxit är grundämnet i framställande av aluminium till bland annat burkar. Hur man från dessa stora företag kan bortse från riskerna med att skogen försvinner är outgrundligt. Man skövlar enbart med kortsiktig ekonomisk vinning som mål, utan några som helst konsekvensanalyser.

Det är ju inte enbart denna del av regnskogen som minskar heller. Varje dag avverkas enorma skogsarealer i hela bältet av tropiska regnskog, från Central- och sydamerika genom Afrika till Asien och norra Australien. Man kan enbart gissa vad konsekvenserna blir om skogen försvinner, men det är inte en vågad gissning att tro att konsekvenserna blir negativa.

Regnskogarna hjälper till att lindra växthuseffektens negativa konsekvenser genom att fungera som temperatur- och nederbördsregulatorer och för att dessa träd och växter ska kunna fortleva så behöver de hjälp av varandra och de djur som ingår i varje ekosystem från minsta loppa, mus, orm eller ödla till tapirer, orangutanger, träsklejon och elefanter. Ett ekosystem kan vara så litet som bara två träd, men om det ena dör så dör även det andra. Exempel på detta finns i västra Brasilien där paranötsodlingar har förstört stora områden i Amazonas, trots att man hade som mål att enbart fälla vissa träd som var så stora och höga att de hindrade solljus att nå paranötsträden. Man hade bara inte tänkt på att det skulle få ödesdigra konsekvenser för övriga livet i skogen. Man lyckades genom sin selektiva avverkning utrota en myrart ifrån området, en myrart som bodde i dessa träd men arbetade i närliggande träd med skadedjursbekämpning bland annat. Då myrorna slogs ut slogs även dessa träd ut. I dessa träd bodde i sin tur en biart som var en av de viktigaste pollenerarna av hela skogen vilket resulterade i massdöd bland växter, som i sin tur bidrog till massdöd av de djur som åt växterna och slutligen försvann även de rovdjur som fanns i området. Kvar stod paranötsträden, och står där än. Jag skulle gärna se att paranötter var ursprungsmärkt ordentligt, även om jag själv inte är någon stor konsument så skulle man kunna uppmana andra att inte äta dessa nötter ifrån västra Brasilien. Problemet med vår ursprungsmärkning är att det ofta står paketeringsland och inte där varorna egentligen har sitt ursprung. Det gör det oerhört svårt att välja "rätt" mat i affären. Palmolja är det samma sak med. Många livsmedel har blivit bättre på att utförligt skriva ut vilken typ av vegetabilisk olja som använts eller om palmoljan är odlad i områden där inte regnskog har avverkats men många skriver fortfarande endast ut vegetabilisk olja, utan ursprung. Det gör det inte lättare direkt att vara en ansvarsfull konsument.

Vad hände förresten med kampanjerna med att sälja "fotbollsplaner" med regnskog, och vilken uppföljning blev det på detta? Finns alla dessa områden kvar eller är även de skövlade? Skogsyta motsvarande en tredjedel av Sveriges totala yta avverkas varje år och en stor del av detta dessutom illegalt. Virket går sedan till möbler, golv och andra inredningsartiklar i västvärlden medan marken till stor del används för att odla djurfoder och palmolja, eller så blir det betesmark för boskap. Om vi ska ge oss själva åtminstone lite handlingsutrymme och tid för att ta itu med klimatkrisen och andra stundande miljöhot borde vi väl värna de få motmedel som vi förfogar över, eller är inte det rimligt? Det är ju dessutom inte enbart djur och växtarter som dör ut med skövlingen av skog utan även folkgrupper och stammar av ursprungsbefolkning som ser sina hemmiljöer och tidigare jaktmarker och skafferier raserade av maskiner som de kanske aldrig ens har sett. Uråldriga kulturer som vi skulle kunna lära oss massor av bara försvinner, vilket jag anser är skrämmande och inte minst tragiskt och ledsamt.
Jag återvänder till mitt tidigare använda slagord stulet ifrån SVT-programmet Morgonsoffan, men jag väljer att dryga ut det lite och göra det mer globalt till "VAKNA VÄRLDEN"!

3 kommentarer:

  1. Uhm, visst kan man misströsta... Jag vill ändå önska dig:
    God fortsättning på det nya året!

    SvaraRadera
  2. Kan inte riktigt hålla med dig om en grej. Det är faktiskt så att regnskogens tar lika mkt syre som den ger. Så att det skulle funka som "jordens lungor" stämmer inte. men såklart finns inget bra med att skävla. Du borde bara ha korrekt fakta

    SvaraRadera
  3. Det är förvisso sant, jag ber om ursäkt. Syreförbrukning och produktion är i princip densamma, men däremot är lindringen av växthuseffekten ingen lögn då skogarna fungerar som värmeregulatorer som håller jordens nederbördsnivåer och temperaturer på en lagom nivå. Ska genast ändra detta i originaltexten. Tack för kommentaren.

    SvaraRadera